Trött, snart kastrering och katt-tankar

Måndag och trött som fasen. Ögonen känns lite besvärliga, jag ser inte ordentligt. Var ett jäkla sjå att läsa tidningen förut! Trodde det var gojs i dem, men nu har jag duschat och det är likadant. Skulle nog behöva sova ett par timmar till...!
Men det finns ingen tid till, om en timme bär det av ut i skogen till Sörgårdskliniken där Robban ska kastreras. Min sista fertila katt kommer inte vara fertil så länge till. Så nu hoppas jag att det ska bli lugnt i huset. Och lugnt även på andra håll, har ju varit full cirkus runt Robban och hans kulor. Har man inga egna kulor att rå om så får man hoppa på andra...! Så nu "hoppas" jag att min kontakt med kattvärlden härmed är över! Det kanske blir någon utställning nu och då i framtiden, och då måste jag ju vara med i en kattklubb, men då blir det den billigaste jag kan hitta och noll engagemang. Jag hittade en tänkvärd text i forumet "Ragdoll i fokus" för längesen, jag frågade Martina om jag fick kopiera texten, men det blev aldrig att jag gjorde det. Men nu, för att liksom knyta ihop säcken:

Roligt & Trist i Kattvärlden!

Ofta funderar man hur man egentligen är funtad som orkar med att vistas i kattvärlden. Nästan lika ofta tänker man att man inte skulle vilja vara utan den 

• Några av de absolut mest otrevliga, hemskaste, elakaste människor jag träffat på, finns i kattvärlden...

• Några av de mest godhjärtade, varmaste, trevligaste människorna jag mött, finns också i kattvärlden...

• Några av de mest bittra, sura människor jag mött som gör allt för att förstöra för andra, finns i kattvärlden...

• Några av de mest positiva och glada människor jag mött och som gör allt för att stötta och hjälpa andra, finns också i kattvärlden...

• De mest falska och missundsammaste människor jag mött, finns i kattvärlden...

• De mest generösa och ärligaste människor jag mött, finns också i kattvärlden...

Ja, listan kan göras ganska lång och det verkar som att motsatserna dras till varandra i kattvärlden. (Och här lägger jag in en egen kommentar: Väldigt ofta så finns de här egenskaperna i en och samma person, har jag märkt! De som är trevligast och fjäskar mest kan helt plötsligt komma med stans känga! Pratar skit om andra så att det t.o.m luktar om det, för att sen möta personen i fråga med en jättekram! Fast detta går väl i och för sig in under punkt fem, om falskhet.)

Jag beundrar dem som orkar kämpa mot alla odds och inte bry sig om alla missundsamma blickar och kommentarer, utan starkt jobbar framåt. Det gäller både uppfödare, utställare, nybörjare m.m.

• Alla vet eller känner vi någon som får eller fått ta oförtjänt mycket skit och motgång....

• Alla vet eller känner vi någon som gottar sig åt någons olycka och nederlag...

Kattvärlden är en konstig värld att vistas i och ju längre man vistas i den, desto större lycka, desto större motgång. Alltid kommer det lika mycket tråkigheter som det kommer roligheter. Ingen framgång utan motgång... inga vänner utan ovänner...

Kattvärlden kan vara snäv att vandra i. Akta dig för att ta ett steg fel åt sidan, akta dig för att nå för högt. Samtidigt är vägen bred, då det finns många riktningar man kan gå åt.

Ju mindre man vet, desto lyckligare ovetande är man. Ju mindre man vet, desto mer går man miste om på både gott och ont.

Ja mycket som kan vara värt att tänka på.
Kanske känner några igen sig i några rader, kanske känner några inte igen sig alls, men det är väl på den vägen det ska vara, eller hur? 

Och jaa, det säger väl det mesta, precis så är det!! Detta snorunge-beteende som finns på många håll i kattvärlden såg jag senast på dagis. Möjligtvis i lågstadiet. Personligen kan jag tycka att det borde vara högre krav på de som ska bli registrerade kattuppfödare. Idag kan ta mig fasen vem som helst skaffa en hona, komma på ett snitsigt stamnamn, fylla i några papper och skicka iväg och *vips* så är man uppfödare! Skitsamma hur mycket kunskap man har, vad man vet om rasen och genetik, vad bör man para en "mid high"-katt med för att få bäst resultat?? Och med bäst resultat menar jag då såklart så rastypiska ragdolls som möjligt. Jag blev intresserad av rasen tack vare dess gudomliga, säregna och sockersöta utseende. Det är något speciellt med en ragdoll-katt, en raggis liknar inget annat. Möjligtvis en birma då, men ta t.ex. Norska skogkatter, Main coon'er eller Sibiriska katter (Om vi nu håller oss till kategori 2-katter; semilånghåriga. "Lagom" med päls), ofta liknar de bara en "vanlig huskatt". Och givetvis är även såna fantastiska sällskapsdjur, men jag ville ha nåt "speciellt". Så läste jag på om rasen, dess lynne och temperament och allt var perfekt! Och nu ska jag visa exakt den bilden som fick mig att total-falla för rasen Ragdoll:

Bilden föreställer GIC S*Heros Rosena som bor hos
S*Charming rags och är mamma till min äldsta katt
IP S*Charming rags Amazon Turbo (Oliver).
Bilden är tagen av Åsa Petré.

Och man kan väl säga att jag fick det jag ville ha "på pricken" :) :

Mor

Son


Dessa bilder är tagna av Bitte Wadsten

Jaa, minnen minnen... Fick lust att (säkerligen återigen) berätta historien om när jag "hittade" Oliver, men det har jag inte tid med nu :) I och för sig så finns nog det mesta av det här!

Nu blir det att hoppa i lite kläder och ge sig iväg!