När vänskap tar slut.....

.....ska man inte tro att man bara kan kliva in här och snoka reda på vad som händer i mitt liv!!!!

"Alla hjärtans dag"-funderingar och träningen ger resultat!

Gaaaahh, vad jag inte kan låta bli att störa mig!!....på folk som stör sig. Som stör sig på såna här smått fåniga men ändå charmiga högtider som t.ex. "Alla hjärtans dag". Jag vet inte om det är svenska avundsjukan eller vad det kan vara. "Om inte jag får ska inte nån annan ha heller!". "Jag tycker inte vi ska fira Fars/Mors dag för tänk på alla stackare som inte har någon mamma eller pappa!!". Jaa galet synd om dem, men måste alla andra "lida" för det?? "Alla hjärtans dag är ett hån mot alla ensamma!". Jag känner mig då inte hånad på nåt sätt. Dagen kommer och går som alla andra, vad rör det mig att blommor skickas kors och tvärs över hela Sverige?

Jag tycker dessa "påhittade" högtider är ganska roliga och som sagt charmiga. Oavsett om jag har någon att fira den med eller inte. "Konsument-högtid"..? Tjaa, det är vad man gör det till. Ingen tvingas att handla en massa även om det finns stort utbud, eller hur?
Måste det alltid störa så mycket hur andra gör?? Antingen deltar man själv, annars gör man det inte, kan det inte räcka så? Jag tycker "julklapps-spelet" är bland det töntigaste som finns, men det enda som händer är att jag avstår från det. Men jag gillar att larva mig lite på Alla hjärtans dag. Om det nu finns nån att larva mig med. Lite gulligt med en speciell dag då vi uppmanas att tänka lite extra på varandra, för de som är mindre bra på det i vanliga fall.

Fast något som stör mig ännu mer är alla dessa "människornas hjälpare" som finns. Dessa hjältar som anser att en Facebook-status förändrar världen. "Trevlig alla hjärtans dag på er alla, och en extra stor kram vill jag ge till de som är ensamma!!". Sådär - världen är räddad! DET kan däremot kännas hånfullt. Varför inte uppmärksamma de som man vet är ensamma istället för då?? Ge personen den där kramen som ni nu uppenbarligen så gärna vill ge! Ett sms. Mer behövs inte. Något som visar att man faktiskt tänker på specifikt den personen. Och inte en urbota fånig rad på internet om att man minsann bryr sig om ALLA. För så fan att man gör heller. Men det boostar väl samvetet kanske. Jag vaknade av ett sms från Hanna som önskade mig en trevlig Alla hjärtans dag, det gjorde mig glad!
Och plötsligt förstår jag om folk tar illa upp när såna här dagar kommer. Om folk istället för att bry sig om sina älskade, lägger fokus på att tycka synd om de som är ensamma. Istället för "Puss på dig, min älskling!!" så blir det "Staaaaackars dig som inte har nån att fira med!!".
Jag anser fortfarande att "Sköt dig själv och skit i andra!" är ett synnerligen bra tankesätt! Kanske för att jag uppenbarligen använder det på ett lite annat sätt än vad andra gör.

För min del blir det ingen trerätters-middag ikväll. Jag tror jag har lite choklad i kylskåpet om jag nu skulle vilja ha det. Inga bakelser. Inga nallar. Inga blommor. Men jag trivs bra ändå! Tänk er, jag kan t.o.m glädjas med de som får trerätters, choklad, bakelser, nallar och blommor :) Tycker som sagt att det är rätt gulligt!

Själv ska jag svettas på löpbandet och fördriva en timme i simbassängen framåt kvällen. Har levt "nya livet" i ca två veckor och byxorna börjar redan hänga. Inspirerande!! Äger varken våg eller måttband så jag har inget sånt att gå efter, men det är nog lika bra det, lätt hänt att man stirrar sig blind på siffrorna.

Önskar mina nära, kära och älskade en riktigt trevlig Alla hjärtans dag! Fira hur ni vill och med riktigt gott samvete, bry er inte om vad bittert folk tycker och tänker! Då gör ni i alla fall mig glad!

Tränings-period och bild-bomb från senaste tiden

Rensade telefonen på bilder häromdagen, tänkte frigöra lite utrymme. Hittade en hel del godbitar som jag tänker dela med mig av men det blir lite senare!

Även igår blev det träning. Vet hur jag fungerar. Börjar jag fuska - "Äh, jag åker imorrn istället!" - så fortsätter jag på den linjen och då blir det inget av det alls! Fast något som inte känns helt hälsosamt är att när jag får mina ryck så tänker - jag lever - TRÄNING!! "Om jag tar 'långa' vägen till badrummet (jag har två vägar dit) så får jag mer motion!". Tänker på ungefär vartenda steg jag tar. För att inte tala om vad jag stoppar i mig. Studerar näringsinnehållet i allt, jämför och har mig. Och jag vet att beteendet är ätstört men jag vet med mig att det bara är en "svacka". Eller en "topp", beroende på hur man ser det. Och för att jag vet att vill man nå resultat i form av att forma kroppen, få muskler, gå ner i vikt, få kondition, vad det nu må vara, så finns inga genvägar! Magnus Betnér sa det suveränt: "Dieter hit och dieter dit, störningar i ämnesomsättningen etc, spring mer än du äter så går du ner i vikt, enkel matematik!!". Jag säger inte att det inte finns sköldkörtelrubbningar eller andra rubbningar som gör att vissa har väldigt svårt att gå ner i vikt men fortfarande är matematiken väldigt enkel. Vill man att nåt ska hända så får man jobba på. Och man blir inte "smal" av att skippa lördagsgodiset och ta två promenader i veckan. Tyvärr...

Så jag drog iväg igår förmiddag. När jag kom till Actic upptäckte jag först att jag fått med mig hänglåset till skåpet men inte nyckeln. Heja... Tur att de fortfarande har skåp som man kan stoppa pengar i. Och skönt att jag upptäckte det innan jag hunnit byta om och trycka igen låset... Sen hade jag glömt sport-bh. Så jävla moget... Tvättade i förrgår och alla träningskläder hängde bredvid varandra. Jag fick med mig allt utom bh, fast det hängde bredvid varandra. Vad glad jag blev... Vad göra..?? I helsike att jag vände och åkte hem igen. Fick väl köra på så gott det gick i "vanliga" bh'n då. Cyklade som uppvärmning, så långt var det lugnt :) Maskinerna gick också helt okej. Sen skulle jag springa. Tillåter inte mig själv att åka dit utan att springa. Jag kan väl säga som så att det blev bara tre km på löpbandet och fasen vet om jag inte slog nån form av personligt hastighetsrekord :) Men är skallen efter så får kroppen lida...

Och nu har äntligen allt ordnat sig med PayPal. Tillslut nöjde de sig. Men så jävla fult, de reserverade ju 15:- på mitt konto som jag sen skulle få tillbaka när jag knapprade in en kod på deras sida som jag skulle få i samband med att avsändaren visades på kontoutdraget. Jag fick tillbaka 15:- men inte till vanliga kontot, utan på PayPal-kontot... Vet inte hur smidigt det är att få över dem till vanliga kontot igen, för PayPal tänker jag då aldrig beblanda mig med mer igen!! Nu har jag ju aldrig gjort det men lika fan la de sig i mina betalningar! Skithögar.

På tal om skithögar så ringde en handläggare från Försäkringskassan igår och ville prata om min ansökan om aktivitetsersättning. Man kan ju spy på dem. De sitter och beklagar hit och beklagar dit, beklagar att de avslår, beklagar att de har sina regler, beklagar att de måste ha in mer material. Så i helvete heller att ni gör, håll bara käften och säg varför ni ringde istället!!

De utlovade korten då...

Kan ju börja med att visa att jag äter och överlever. Dock en ganska ensidig kost, men bättre att man stoppar i sig det man faktiskt tycker om!

Rimmar väl ganska illa med min träning och snabba kolhydrater, men va' fan... Jag är som sagt inte ätstörd i alla fall! :)

Snabbmakaroner och köttfärssås

Snabbmakaroner, falukorv och vita bönor

Utsikt från ett av mina fönster:

Badkar har jag som sagt. Använder det inte störande ofta, men ett par gånger har jag varit i där:

Fylla väggarna har jag inga problem med :)

Klanen som vaktar mig när jag sover

Stans stoltheter - Piraterna!

Här bor nån med för mycket fritid... Två av kreationerna.

För några veckor sen var jag och Therese i Cloetta Center och tittade på Djurgårn-Linköping. Pisk för stockholmarna med....jag minns inte ens men 5-0 eller nåt, så Sandra var mindre stolt då. Men ett par bilder blev det i alla fall!

Förra veckan var jag hus- och djurvakt. Då blev det såklart ganska mycket kort. Vissa av djuren är mer linslusar än andra...

Oskar räcker ut tungan :)

Oskar tar en tupplur

Elliot med sin koloss till son

Robban - min "lille" kisse!

Oliver, som fyllde 7 år i söndags! Och Robban

När katterna får godis med kattmynta i så bär de sig åt så pass så jag var tvungen att filma! :) Det är Robban och Oliver som håller sig framme. Elliot är framme och snor åt sig godis och Rasmus visar sig lite i slutet.




När jag ändå var hos mor och far och passade jag på att riva lite i några kartonger som jag hittade och som jag glömt att jag hade!

"Arbetsgivarintygen" så annorlunda ut förr... :) Men vilka tider!!

Däremot Sandra såg inte SÅ annorlunda ut förr.... Eller?? :) Tidigt 90-tal.

Sen fick jag rapport från Fredrik och det är ju på sätt och vis skönt att höra att Hedwig är sig lik, i alla fall så länge hon inte är det här...! :)

Det var bild-bomben det. För er som följer mig på Twitter var det väl inga större nyheter.
Undra vad jag ska hitta på resten av lördagen nu då. Och vad jag ska äta till snabbmakaronerna idag...

Parkeringsböter-helvetet tar aldrig slut, fucking jävla PayPal och uppe i ottan och tränat

Får jag inte hjärnblödning efter de här dagarna så kommer jag definitivt att klara att jobba tills jag är 75...!! Jävla moderat-as, jag hoppas helvetet själv föregår med gott exempel... Fast det börjar bli tjatigt nu med alla fotomontage där herr gris tjatar på döingar, mumier, gamlingar i rullstol, amputerade och allt vad det är, att de ska resa sig upp och fortsätta jobba! Och det mest intressanta av allt är att de som håller på med dessa bilder i regel är arbetslösa...

Men hjärnblödning var det. Livet hinner inte bli lite bra förrän det ska till att jävlas.
Igår fick jag påminnelse på en p-bot. I helvete, jag har betalat!! Fixade fram kontoutdrag och grejer. Men näe, då var det en annan p-bot. Som jag då fan inte sett röken av!!
Det fick mig att börja tänka på hur uselt det där systemet är. En blåsig dag räcker för att ställa till ett ekonomiskt helvete för nån. En ondsint fan som tycker det är kul att plocka bort lappar från bilar. Så kommer påminnelser och förseningsavgifter och skit till bilägaren. Som min goda vän så smart sa, bättre att det skickades på posten eller sms eller vad som helst annat! Och tänk vad lätt det måste vara "Du har inte betalat! Jasså har du inte sett boten du fått? Jo men vi har satt dit en, jag har en kopia här! Då har den väl blåst bort eller nåt men betala ska du, även förseningsavgift!!". Och nu har jag inte sett boten själv men enligt uppgifter står det ingen tidpunkt på den. Måste det inte göra det..?? Vi har faktiskt hållit på att flytta de senaste månaderna, jag hoppas det är tillåtet då att stå på parkeringsförbud en stund då, eller kräver de jävlarna att man ska bära ner tvättmaskin, soffor och bokhyllor till parkeringen i stan???

Sen ropade jag visst hej lite för tidigt när jag berättade hur bra, enkelt och smidigt det är att handla på eBay. Jag shoppade loss för lite sen. Inga astronomiska summor, men dock. Överallt står det att man bör använda betalningssystemet PayPal för det är såååå enkelt och såååå säkert!! Men det finns en liten liten länk där det står "Ännu inte PayPal-medlem? Betala som 'gäst' med kontokort!" och den länken har jag använt och kört på med Swedbanks E-kort, mycket mer säkert att handla på internet tror jag inte det kan bli än att använda det. Och det har funkat suveränt, inga som helst problem!

Tills igår. Säljaren jag handlat av mailade och berättade att PayPal frusit min betalning, hon fick inte ut några pengar. Men de är dragna från mitt konto. Så nu satt jag hela dagen igår och även på förmiddagen nu och mailat och tjatat och frågat ungefär rent ut sagt vad i helvete de håller på med!! På engelska dessutom. Då har de stängt av mig med de tyckt det verkat "misstänkt" att jag använt många olika kortnummer.
1. Vad i helvete har de med det att göra, jag har ju inte använt mig av PayPal??
2. Det är liksom finessen med E-kort att man använder olika nummer varje gång.
Men nu måste jag bevisa att det är jag som är ägare till kontot, som inte ens existerar eftersom jag använder E-kort. Och jag förklarar och förklarar och de "är ledsna" men de måste ha in alla möjliga konstiga uppgifter för att tro på att jag är jag och öppna kontot igen. De vill ha kopior, t.ex. på en räkning för att se att den adress jag uppgett stämmer. Jag har bott här i en månad, har inte fått störande många räkningar... Men kopierade adressen på en räkning, då gick det inte att skicka filen..! Och de "är ledsna" men de MÅSTE se att den adress jag uppgett verkligen stämmer. Fick iväg filen till slut. Så har de dragit en summa från bankkontot som jag får tillbaka när jag ser avsändaren och en kod på kontoutdraget som jag ska uppge, vilket skulle ta "a few days".
Till slut bad jag dem om att om de vägrar att låta säljaren få pengarna så kan de väl i alla fall ge tillbaka dem till mig? Men näe då.... Nu har jag gjort allt de bett om, nöjer de sig inte nu så ska jag fråga om de är medvetna om att de - som är så VANSINNIGT sekretess- och säkerhetstänkande - just nu utövar stöld och bedrägeri. 
Jaa Fortsättning följer, men ALDRIG MER PayPal och antagligen då inte eBay heller. Jag handlar ju främst från butiker på eBay så jag får väl maila och fråga om jag kan handla utanför eBay, om de där jädra PayPal ska gå in och lägga sig i och styra och ställa fast man klickat i att man inte vill använda sig av dem, då vet man ju aldrig hur det slutar..!!
Och mitt i allt råkar en stackars kompis som jag handlat lite av men ännu inte betalat messa och fråga "Har du fört över pengar än?" och Sandra sparkade bakut helt och hållet; "Näe, om du tittar efter så ser du nog att jag inte fört över några jävla pengar!!!!". Uppsan, inte riktigt meningen... Men sorry, kompis! :)

Idag skulle jag träffa en sjuksköterska på Psykiatrin kl 13. Ställde klockan på 9, tänkte att jag i alla fall skulle försöka komma iväg och träna innan. 8.50 ringde de och sa att sköterskan var sjuk. Och då var jag ju liksom redan vaken, bara att packa väskan, gå ut i minusgraderna, skrapa bilen och masa sig iväg. 5 km på löpbandet och sen maskiner i 30 minuter. Hoppas jag kan röra mig imorrn... :)

När bloggandet blir ett beroende, Twitter, jag - en antilop?? och träning

Igår hade jag en ganska händelserik dag men jag bloggade INTE!! Ganska skönt, ett tag kändes det som bloggandet nästan blev ett beroende, så fort man gjorde nåt så var man tvungen att skriva om det. Och i mitt liv händer ju inte alltför mycket så då blev det ännu mera att jag kände mig tvungen att skriva om vad som hände. Däremot; I'm addicted to Twitter!! :) 

Fast det är ju lite mer lattjo, helt klart en sport att försöka få med så mycket som möjligt på 120 tecken, som jag tror att det är. Och i och med att det blir lite mer "här och nu" så blir det även lite mer intressant och "verkligt". Tycker jag i alla fall. Nån sa att h*n läser ut mer om hur jag mår och har det genom Twitter än genom bloggen. Sen tycker jag -som inte har mycket till liv- att det är skoj att följa kändisar på Twitter, se vad de har för sig! Måns Zelmerlöw gnäller över berget med smutstvätt, Richard Herrey tar en promenad med hundarna (och tar superfina naturbilder!!), Camilla Läckberg smugglar doggybag från Riche, Magnus Uggla blir fast på ett tåg och spyr över SJ, Patrik Isaksson tävlar i danska melodifestivalen och talar om vad som händer backstage, Gustaf Wesslau kritiserar kvällens insats i DIF-målet, Greg Hancock åker vilse när han ska till Tallhults motorstadio i Hagfors. Som sagt, jag kanske inte har mycket till liv, men tycker det är lite trevligt tidsfördriv! :)

Men som sagt så händer det lite i mitt eget liv nu också, men det är fortfarande inget jag tänker skriva ut här. Planer har gått åt helvete förr, om man säger så, så ju färre som vet om det då desto bättre.

Igår skulle jag till Harmoni och fixa benen. Men då hade de lyckats dubbelboka så jag fick välja mellan att vänta 20 minuter eller boka en ny tid. Men ekonomin är ju inte störande fet nu och jag har ändå en tid om två veckor så jag gick därifrån. Så hade jag en tid hos Joakim två timmar senare. Kändes onödigt att åka hem. Så hur fördriver man två timmar på stan i Motala..?? Tjaa, bra fråga. Var i ganska exakt alla butiker, tog en fika på Ströget. Då hade en timme gått ungefär. Åkte upp till sjukhuset och satt där i ca 40 minuter. Och så var klockan dags! :)

Samtalet gick väl lite sådär. Vet inte vad vi jobbar mot egentligen. Jag är liksom fel i själva "grunden". Och jag tvivlar starkt på att man kan ändra på sig "naturligt". Jag kan köpa att händelser och personlig utveckling och sånt kan ändra 'en som människa, men att bara bestämma sig... I högstadiet försökte jag bli AIK'are för att en kille jag gillade var det, jag kan säga att det inte gick helt bra. Man kanske kan lura andra, men inte sig själv! Tror bara man mår ännu sämre av att ständigt visa upp en fasad utåt men känna inuti att det är helt fel. Eller jag VET att det är så, för det är så jag levt ungefär hela livet! Och jag är grymt missnöjd med den jag är. Om man tar ett exempel så är jag då väldigt ensam. Och jag trivs med det, tycker det är jobbigt att ha folk omkring mig. Och jag vantrivs nåt så förbaskat med att jag trivs med det, skulle hellre vilja vilja ha ett liv med mycket folk omkring mig och trivas med det! Omständigt..?? En aning...
Joakim drog en ganska bra liknelse igår, han liknade mig vid en "antilop" (Jajjemän!! :D).

Moi..?? :)

Han ville visa hur tänkandet ofta skiljer sig mellan normalstörda och aspergare. De normalstörda antiloperna låter sig luras av lejonen, de går i regel rakt i deras fälla. Medan Asperger-antilopen ser igenom det där och går åt andra hållet. Han vill ha det till att jag ska vara glad att jag överlever till skillnad mot "alla andra". När jag kom hem skrev jag på Twitter nåt i stil med "Jag vill hellre vara dum antilop som 'alla andra' och bli uppäten, än att ensam vara smart antilop och klara mig". Bra skrivet av mig!! :)

Jag vet att jag är begåvad, det har jag svart på vitt, men såsom jag känner det; Jag har aldrig upplevt mig själv som speciellt smart, har däremot alltid tyckt att de flesta i omgivningen är rätt korkade! Men okej om man vore smart så man kunde använda det på nåt sätt, att det kunde leda till nåt, men gå runt ensam och vara smart, hur kul är det?? Är ju inte så att folk använder mig heller, ber om råd eller så som man t.ex. gör när nån kan bilar, jag har inget konkret ämne så, det är inte direkt så att nån ringer och frågar vad "yttre sneda bukmuskeln" heter på latin... Då är jag hellre lite småkorkad och "mer som folk"!
Vi får väl se om vi kommer fram till nåt...

Sen har jag lite planer på vad jag ska göra i höst, men det håller jag för mig själv än så länge och nöjer mig med att skriva grymt irriterande Facebook-statusar om det istället! :D "Nu börjar det hända saker..!!", "Nu är det spännande...!", "Väntar och väntar..." och sånt som de flesta stör sig på men väldigt få vågar erkänna :) Och de som klagar på detta högst är de som sen påstår att "...men jag bryr mig inte, jag är inte nyfiken, det skiter väl jag i!!". Haha, sure...! :) Lite roar små...

Sen tror jag att jag tagit tag i träningen igen. Vill ha nåt att jobba emot. Så i maj blir det ett motionslopp på 10 km. Jajjemän... Fast jag vet ju att jag tar mig 10 km så det känns inte som mycket till utmaning egentligen. Det ska vara om man börjar sikta på tider och så, men då vet jag med mig att jag bara kommer köra slut på mig redan i början och det känns ganska meningslöst. Men vi får väl se.

För mig är det stort att ens kunna springa. Minns när jag kom ungefär 300 meter i Råssnäs och höll på att svimma. Kom inte runt löparbanan på MAIF (400m) utan fick stanna. Förra veckan sprang jag drygt 7 km (utomhus i kylan dessutom!!) och då har jag inte rört mig på bra länge. Jag gör inga tider att skryta med, men jag gör det i alla fall, springer hela vägen osv. Igår blev det 7 km på löpbandet på Actic och sen 1 km simning. Och jag är fortfarande väldigt långt ifrån "bra" form.

Fast det värsta med Actic är att allt fler börjar hitta dit nu. Förr var Nautilus (numera Actic) lite b, "snik-varianten" av "gräddhyllan" Feelgood. Men nu fattar folk att det inte är så, att man får ungefär samma träning för ca 200:-/månad på Actic som man får för ca 400:-/månad på Feelgood. Dessutom får man tillgång till simhallen om man är på Actic och nu har de även börjat med pass. Så satan vad folk det är där!! Tänkte boka in några spinningpass men det var proppfullt, både denna vecka och nästa, inte ens reservplatser finns kvar!! Känns ju sådär att behöva boka pass tre veckor i förväg... Minns när vi var 3-4 stycken på spinningen, det var tider det, Therese! :) Kan ju hoppas att det är lite nyårslöfte-yra som så småningom kommer lägga sig i alla fall en del när vädret börjar bli bättre och så. Annars får man väl leta sig till de verkliga b-ställena :)

Annars så har jag kommit i ordning i princip helt här nu. Jag städar och tvättar och grejar, har lite kvar som ska upp på väggarna, men där spelar ekonomin en stor roll, likaså har jag lite kläder som fortfarande ligger i säckar men även där måste jag få råd att investera lite för att kunna få in det nånstans. Igår beställde jag telefoni och bredband. Gick i valet och kvalet om jag skulle ha fast telefoni, men när man fick bredband+telefoni av en leverantör för ungefär samma pris som bara bredband hos en annan leverantör så vad fasen. Måste bara leta på mina gamla telefoner :)
Tänkte ett tag lägga upp lite bilder för att visa hur fint jag har fått det men näeni..!!

Trivs bra här så det är ju skönt att nåt funkar! Hoppas bara att AF och FK är snälla mot mig även efter att sjukskrivningen gått ut, innan hintade de om att jag skulle "arbetsträna" på heltid (eftersom FK anser att jag får "adekvat behandling" och därför kan klara av heltid...) fast för 65% av a-kassan. När jag tar över det här jävla landet ska jag sitta i talarstolen i riksdagen och tala om att folk FAKTISKT inte blir friskare av att man drar in ersättningen för dem!
Jag kräver inget liv i lyx, definitivt inte, jag gör ju inget för sjutton!! Jag vet att det sticker i ögonen på folk att jag unnat mig det ena och det andra men det har enbart att göra med PRIORITERING!! Äter man i princip enbart snabbmakaroner och inte köper ett klädesplagg på ett halvår, inte köper något som helst smink etc så är det faktiskt inte svårt att spara ihop till en resa till Gran Canaria. Men hur som helst så blir jag ju inte friskare av att veta att regeringen har bestämt hur länge jag får vara sjuk och att de en dag kommer säga "Sorry, dina dagar är slut!". Och jag jobbar hemskt gärna, det är vad jag vill, men att "jobba" heltid som en nisse på FK bestämt sig för att jag kan, det är inget fel på mig så, jag är som vem som helst annars, det bara rör sig lite mer inne i skallen, för 65% av a-kassan, tvingas krypa till socialen, man får inte använda sig av erfarenheten man fått när man söker annat förman har inte JOBBAT, man har BARA PRAKTISERAT. Motiverande...

Är jag tillbaka igen...? och "Se människan, inte handikappet!"

Jag vet inte om någon har märkt det men jag har inte bloggat på en tag...
Och jag vette fasen om jag tänker göra det nu heller. Ett tag trodde jag att det gav både mig och kanske folk som läser något men nu vet jag inte längre. Det känns mest som att folk vill snoka. Jag ser ju vilka som går in här och man tycker kanske att en del borde kunna höra av sig på annat sätt om de nu är intresserade av mig och mitt. Det har ju minst sagt hänt en del i mitt liv den senaste tiden, men ska man bara kunna kliva rakt ut på internet och bli uppdaterad?? Njaaaa..... Skiter man i mig så behöver man inte ha med mitt liv att göra heller. Folk sviker och bär sig åt som idioter, då får det allt vara!

Kanske skulle lösenordsskydda bloggen?? Fast näe, tycker det är vansinnigt löjligt. Dels skulle jag tappa den skara läsare som jag egentligen tycker är viktigast, de som jag verkligen vill nå ut till; nämligen allmänheten. De som inte har en aning om vem jag är, som googlar på t.ex. "Aspergers syndrom", hamnar i min blogg och går härifrån med betydligt mindre fördomar än när de kom. De som jag vill visa att ALLA är individer, oavsett eventuell diagnos eller inte. Det finns "fullt normala" som det fattas så många bestick i lådan för att de borde ta en tur till Ikea, det finns "sjuka"/"handikappade" som man aldrig skulle kunna tänka sig har hjälp av VuxHab/LSS, sönderskurna armar och en medicindosett som ser ut som en påse lösgodis. Det finns ett mellanting mellan "normal" och objekt för Samhall, vilket inte ens Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan fattar.
Jag har bl.a. jobbat i butiker, vid flera tillfällen av olika anledningar ensam tillfälligt fått ha ansvar för inköp, fakturor, leveranser, kassa, kundkontakt, skyltning, nycklar, larm osv och klarat det hur bra som helst, men jag har hjälp av VuxHab/LSS, har sönderskurna armar och ben och en dosett som ser ut som en påse lösgodis. Jag har även stora svårigheter att föra ett normalt samtal om "ingenting" med folk, jag har inte en aning om hur mycket "lite vatten", "en stund" eller "en bit papper" är och jag får "resfeber" så fort jag ska iväg nånstans, oavsett vart jag ska, vad jag ska göra eller vem jag ska träffa. Vart är min plats i samhället??
Får jag bara ordna upp mina egna strategier så har jag inga problem att jobba, om vi nu ska prata just arbete. Däremot så klarar jag inte att vara arbetslös. Alla "hot" som kommer om man inte är beredd att ta vad som helst, var som helst, när som helst, hur som helst. Jag klarar heller inte av att söka jobb. Vet inte hur man tar kontakt, vem man tar kontakt med, vad man säger och kanske främst vad man INTE säger. Känner mig grovt kriminell när jag skickar iväg en ansökan där det står att jag är "en pigg och glad tjej som är flexibel och ständigt törstar efter nya utmaningar!". Min mamma lärde mig att det är fult att ljuga.
Men antingen öppna arbetsmarknaden eller mupp-ställen som Återvinningen (där de bl.a. "rehabiliterar" tunga missbrukare eller nymuckade interner) eller Samhall (kommentarer överflödiga, men om man sköter sig kanske man kan få vara handledare... En eget mongo att ha hand om, underbart!).
Och så FK's anskrämliga "kampanjer"!! Varför finns "Ser du ett datageni eller en person med Aspergers syndrom?" men inte "Ser du ett datageni eller en AIK'are?"?? "Ser du ett datageni eller en snattare?"?? "Ser du ett datageni eller en bög?"?? Helt enkelt "Se människan - Inte handikappet!!".
Fram till den jävla kampanjen så törs jag garantera att 96% ser "ett datageni" och inte "en person med Aspergers syndrom". Men upplyser man om "avvikelsen"/"egenheten"/"handikappet" så är det väl klart att det är det man fokuserar på sen! Oavsett "avvikelse". Det är så väldigt viktigt att man ska "bli sedd för den man är och vad man kan", så varför inte göra det då?? Utan istället låta stackaren börja på marken genom att stort och tydligt upplysa alla om att "Den här personen har ett handikapp som gör att han/hon kan uppfattas som mindre arbetsför än oss normala men nu ska vi, genom att muta arbetsgivare med diverse bidrag, minsann visa att den här personen kan jobba (nästan) lika bra som vem som helst!". Jag vill bli sedd för DEN jag är och inte VAD jag är. Jag vill ha jobb för att jag är kvalificerad och klarar av det, inte som nån slags förbarmande för att jag inte råkar veta hur mycket "lagom" är!!
T.ex. Marie, gav du mig nycklar till din butik, kod till kassaskåp och lät mig jobba ensam för att du ville vara lite snäll mot mig för att jag har Asperger och ledvärk???
Och en fanatisk idrottssupporter (riktigt kul ord att stava till!) kan bara betydligt mer påfrestande på en arbetsplats än en person med ADHD eller benprotes...

Hur kom jag in på det här nu då, det handlade ju om min bloggs vara eller inte vara!! Just det, lösenordsskydda... Men helst inte, vill som sagt upplysa om att man kan ha svårigheter som varken syns eller märks fast man har en diagnos. Däremot så är det fullt fritt fram att säga vad man vill till vem man vill, har man bara en diagnos så är man ursäktad allt!! JAG får säga vad jag vill till folk och såra folk för jag har ju EN DIAGNOS, men man får INTE säga nåt till MIG! Något jag fick klart för mig för lite sen. Det visste jag inte innan så tackar ödmjukast för upplysningen, ska ta fasta på det!
Och sen tycker jag det är snudd på patetiskt att lösenordsskydda. Luktar nästan lite storhetsvansinne. Men det är vad JAG tycker. För mig gäller "allt eller inget". Jag skriver sånt jag kan stå för och som jag vill förmedla, sen håller jag resten borta från cybervärlden.

Men TACK, jag trivs bara bra i min lägenhet! Har det vansinnigt kallt (16 grader) men det är väl inget ovanligt när man bor i lägenhet. Och ute är det ungefär samma temperatur, fast med ett minustecken framför. Det är helt sanslöst kallt!! Och idag fick jag ett - om än skämtsamt - förslag om att flytta 100 mil norrut. Skulle inte riktigt tro det va... :)
Jag har det bra här. Mor, far, Fredrik och Marie har varit här och hälsat på mig. Snällt av dem. Vissa har visat tidigare att de skulle vilja komma "sen när du flyttat" men sedan jag i ett tidigare inlägg förklarade skillnaden mellan att "komma och titta" och "hälsa på mig" så har det varit ruskigt tyst. Lika bra det.

Annars då...? Tjaa, jag vet. Och mina närmaste vänner vet. Tycker det räcker gott. Så kan ni andra fortsätta med erat.

Det bidde allt några rader ändå...

Slutligen; när man hittar såna här blogginlägg hos en vän så får man allt ta och svälja några extra gånger...! ♥

Hoppas på ännu en mysoverall!

Jag kan även passa på att tala om att jag är med och tävlar om en skönhet från Suit of Sweden hos Joanna