Skallebank, söta djur, mail från VGIF och födelsedagsfest!

Lite bloggande innan det är dags att ta tag i dagen.

Idag känner jag att jag har ett huvud i alla fall, det är ju positivt…! Sen så kanske det inte behöver kännas lika mycket som det gör just nu Men men, vinet igår var gott i alla fall!

Hedwig och Sune grisade till bredvid mej i soffan och jag var tvungen att ta några kort på dom, de är ju för söta!

Sune fungerar bra som huvudkudde...!  

Sune drömmer att han ger nån en snyting..??  

*Gos gos* När de sover är de faktiskt riktigt söta...! ♥

Igår fick jag ett intressant mail. Eller hur man ska säga. Det var från VGIF’s nya tränare. Det är visst spelarbrist i laget så nu mailar de alla som spelat senaste åren och undrar om man inte kan tänka sej att börja lira igen.  Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är sugen som fan, men det slutade ju inte så jättebra förra gången… Jag blev förbannad för att INGEN i ett helt lag – varken ledare, spelare eller spelarråd – brydde sej om att man inte kom och spelade på fyra veckor och när man väl kom tillbaka så fick man väl ganska klart för sej att de helt enkelt inte brydde sej om man var där eller inte. Hade ju givetvis inte förväntat mej pukor och trumpeter, men kanske nåt litet ”Hej, det var längesen, hur är det med dej??” från NÅGON hade varit på sin plats…? För att inte tala om hur de behandlade en av mina bästa vänner (nämner henne mer än gärna vid namn, men inte just nu…) som blev ”bortglömd” ett antal gånger. Man ”glömde” tala om för henne att träningen var inställd så där stod hon ombytt och klar medan resten av laget spelade match 5 mil bort osv. Sen på hösten så ville de ha en utvärdering och jag tänkte att ”Vill ni ha en utvärdering så ska ni fan få en utvärdering!” så jag skrev ner hur året varit ganska detaljerat och skickade iväg. Vad som hände med det mailet vet jag inte… Men hur som helst… Jag svarade i alla fall på det här mailet jag fick igår, frågade lite lätt vad den nya tränaren hade för tankar och ambitioner med laget. Jag berättade att när laget startades upp -07 så var tanken mest att ha skoj. Tjejer som av olika anledningar inte ville, kunde, orkade eller hade tid att satsa helhjärtat på fotbollen var mer än välkomna, och vi var sällan under 30 pers på träningarna, bollarna räckte inte, västarna räckte inte och vi hade så skoj!! Sen blev det omstruktureringar och helt plötsligt var det viktigare att vinna. Det fanns tjejer i laget som tränade som svin, men ändå så ringde tränare in folk som knappt gjort en träning med laget när det fattades folk till matcher. Jag saknar fotbollen! Saknar den som fasen, rent ut sagt. Jag är inte riktigt skapad till att stå bredvid och titta på. Fotbollen och allt runt omkring skapar en rutin för mej som är helt ovärderlig. Så jag hoppas nånstans att jag ändå inte lagt skorna på hyllorna (de senaste slängde jag faktiskt, de var ju en miljöfara…) för sista gången. Fortsättning följer…

Nähe om man skulle studsa in i duschen då. Panodilen börjar göra sitt nu Ska packa in mina katter och åka ner till mor och far. Sedan ska vi gå till Matverksta’n, möta upp Fredrik där och sen äta riktigt god mat (förhoppningsvis godare än senast…!) och sen blir det födelsedagsfest! Smidigt när 75% av familjen fyller år ungefär samtidigt Så nästa gång jag skriver här är jag väl troligtvis ett helt år äldre då…! Det är ju bedrövligt vad tiden går!! Jag skrattade ganska gott när jag läste tidningen i ”morse” om nån som fyllde 18 och får den obligatoriska frågan ”Vad tror du att du gör om 10 år?”. Och man har ju såklart flyttat, utbildat sej, rest runt halva jorden, har ett fast och bra jobb, hus och familj, gärna 2-3 ungar. Då tänker man bara ”Vänta du lilla vän, 10 år går snabbare än du anar…!” Minns inte vad jag trodde att jag gjorde om 10 år när jag var 15-16 sådär men säkerligen så hade jag inte i tankarna att jag skulle sitta hemma 50% arbetslös och 50% sjukskriven/sjukpensionär… Dock har jag ju min kära sambo, det är väl i alla fall lite vuxenpoäng…! Men i det stora hela, oavsett vad jag tänkte så blev nog livet inte riktigt som planerat. Men men, det kunde ju absolut ha varit värre, så för den delen!

Nähe, duschen nästa!