Då var ännu ett år till ända...!

Dags för min årliga krönika, eller vad man ska kalla det!
I år består den av två delar: Först så snor jag listan som jag använde mig av förra året, lägger även in lite bilder för att det ska bli roligare att läsa. Sedan så sammanfattar jag året i bilder. Håll tillgodo!


* Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Testade spinning :) Åkte tåg själv. Klappade höns. Hörde "Tusen bitar" i San Agustin.

* Höll du några av dina nyårslöften? Jag gav inga nyårslöften. Vad jag minns... Men har ett stående löfte till mig själv att inte gå upp i vikt igen. I alla fall inte utan anledning.
* Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Tror inte det. Däremot blir nog nästa år ett ordentligt babyboom-år! Snart är man smalast i bekantskapskretsen, hihi :)
* Dog någon som stod dig nära? Näe, inte i år heller. Det får man vara glad för!
* Vilka länder besökte du? Gran Canaria (Spanien??), Norge och Å-land

Till Sofia i Oslo

Bahia Feliz, Gran Canaria

* Är det något du saknat år 2010 som du vill ha år 2011? Ordning i hemmet. Skulle inte vara fel att spela lite fotboll igen, det saknar jag!!
* Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas? Jag minns ganska många "konstiga" datum från året:  17/2, 17/3, 18/4, 18/5, 15/6, 15/9, 24/10, 16/11, 14/12 - årets Ålandskryssningar (nödvändigt vetande...!). 20/8 - jag åkte till Oslo, 21/9 - vi åkte till Gran Canaria, 1/6 - jag blev fast anställd för första gången i livet. Tyvärr varade det inte så länge :( Kommer säkert på fler betydelsefulla datum om jag får tänka lite, men jag går vidare...!
* Vad var din största framgång 2010? Jaa det var väl att jag fick ett fast jobb då... 

En av mina 20.000 polare som jag
hade i somras.

* Största misstaget? ....som jag inte klarade av... Och att flytta igen var väl inte det bästa att utsätta nerverna för. Men bor fasen så mycket bättre här!
* Har du varit sjuk eller skadat dig? Njaa... Fick barnsjukdomen "tredagars-feber" i maj, jädrar i havet vad det snurrade i skallen!! Kvaddade ryggen i våras så det blev några svängar hos en sjukgymnast. Annars så har jag varit frisk som en nötkärna! :)
* Bästa köpet? Datorn dog ju så det får väl vara nya datorn... Även mobiltelefonen är jag lite kär i :) Sen fick Fredrik några födelsedagspresenter som vi haft kul med! :) (Det där lät inte bra...)
* Vad spenderade du mest pengar på? Fredrik... :)
* Gjorde någonting dig riktigt glad? Jag fick praktik på Lekia igen, en "favorit i repris". Sen blir man ganska smickrad när en arbetsgivare själv ringer upp och frågar om man vill vara hos dem... :) Och alla äventyr vi varit på! Allt från hockey till Gran Canaria och Rondo. 

Rondo

* Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Oj, det är ganska många...! Men "Hero of war" är nog nr 1. "En dag på stranden" - inte varje dag den spelas på Gran Canaria :) Eller det kanske den gör... "In a moment like this" - en av de bättre schlagerlåtar som gjorts på bra länge! Sen gör jag mig själv orättvisa om jag inte säger "Dötappt i gryninga" :)
* Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Det har som vanligt varit en ordentlig bergodalbana.
* Vad önskar du att du gjort mer? Man kan alltid tillbringa mera tid på gymmet. Även ute på dansbanorna.
* Vad önskar du att du gjort mindre? Åkt vattenrutschbana... 
* Hur tillbringade du julen? Lång sovmorgon, sen hos mor och far med "Trolltyg i Tomteskogen", "Kalle Anka", julklappar och många fina julklappar!
* Blev du kär i år? Japp, jag skrev ju det - mobiltelefonen! :)
* Favoritprogram på TV? "Så mycket bättre". Det var väldigt gulligt! Även en snygg comeback av "Fångarna på Fortet".
* Bästa boken du läste i år? Robert Gustafssons memoarer: "Från vaggan till deadline"

Bästa boken

* Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Mobiltelefon! Fast upptäckte att touchskärm mest framkallade dampanfall hos mig...
* Något du önskade dig men inte fick? Västindien-kryssning... Men fick ju åka med "Cinderella" en vecka senare, inte fy skam det! :)
* Vad gjorde du på din födelsedag 2010? Haha det var nog den "tråkigaste" födelsedag jag någonsin haft, gjorde inte ett dugg!! Men två dagar innan hade jag och pappa gemensam födelsedagsfest och DÅ var det fart på't, vill jag lova...! :)
* Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Stabila nerver. Ett mer "normalt" liv.
* Hur skulle du beskriva din stil år 2010? Mysig och slapp. Träningsbyxor, stickad tröja och raggsockar på vintern, långa shorts och linne på sommaren. Jag hoppas att priserna går ner på "One piece"-kollektionen nästa år, då är min stil komplett! Men ibland får jag mina ryck och snofsar till mig lite, men de rycken är sällsynta!
* Största musikaliska upptäckten? Gunnar Skogs orkester hjälpte mig genom många långa dagar i hönsgården och genom många kilometer på löpbandet. Annars så konstaterade jag väl mest återigen att svenskar är ett sinnesslött folk när det gäller att plocka ut låtar till schlagerfestivalen... Och sen är "Rolandz" toppen!! :)
* Vad fick dig att må bra? Komma iväg på resor och äventyr, slippa gå och bara glo hemma. De trevliga sommarkvällarna med PM's på Sjöbris. Få komma tillbaka till Lekia.

Sjöbris

* Vilken kändis var du mest sugen på? Hmm... Klart det finns att titta på, men steget till handling skulle vara väääääldigt långt...!! :)
* Vem saknade du? Gamla vänner som man tappat kontakten med av olika anledningar.
* De bästa nya människorna du träffade? Madde i hönsgården! Jag fick inte bara en bra arbetskamrat, utan även en ny vän och även snudd på en ny lillasyster :) Sen en tidigare "ytligt bekant" har under året blivit till en av mina bästa vänner, det är lite häftigt! :) Och man råkar alltid på kul folk på kryssningar. Susanne är en riktig pärla som jag hoppas få kryssa med fler gånger! :) Folket på Lekia i Linköping som tog emot mig med öppna armar, kommer inte bli kul att lämna dem! :(


Och här kommer bilderna! Klicka på den för att förstora den och sen står det om bilderna under här:

1. En riktig varga-vinter fick vi. Kallt som satan och snö överallt! Denna bild är från Boren.
2. Sol-åaradiset Varamon. Och visst skiner solen, men...
3. Vår flytt i början av året. Fredrik skruvar isär sängen.
4. Inte den smidigaste årstiden att flytta... (Passar på att ännu en gång tacka Marie och Peter så enormt mycket för hjälpen!! Utan er hade det aldrig gått! KRAM på er!)
5. Såna här blev det ett antal under säsongen. Och snart är det dags igen...! Mums!
6. Mindy och Maximus hälsade på oss i början av året! Trevligt, tyckte inte minns Hedwig som fick resterna av Maximus' risifrutti :)
7. Några hockeymatcher här i Cloetta center har det blivit. Det är kul att gå på hockey!
8. Våren kom till slut i alla fall. Grabbarna grus i solen... :)
9. Här fyller jag 26 och pappa 60. Vilken fest vi hade!!
10. Fick bl.a. en resa till Göteborg i present! Här är en vacker Viggen på Aeroseum.
11. Vi såg "Lotta på Liseberg". Sitta i solen och dricka öl och bara vara, fasen vad gött det var!!
12. Göteborgshjulet var en höghöjds-upplevelse! :)
13. Jag fick jobb i en hönsgård, som hönsskötare och äggplockare/packare. Några av de 20.000 hönsen...
14. Arbetskläderna inne i hönshuset. Lägg till 40-gradig värme...
15. Som sagt, en riktigt varm sommar! Skönt att årstiderna i alla fall är som de ska nu! Snö och kallt på vintern, sol och varmt på sommaren.
16. Jag trivs inget vidare med att bada, men Elliot ogillar det ännu mera... :)
17. Årets kräftfiske. Pappa och Fredrik agnar burarna.
18. Jag slänger burarna i sjön :) Linne kl 24, som sagt en varm och skön sommar...!
19. Årets fångst blev dock den sämsta någonsin, tror jag.
20. Pernilla och Jennifher drog med mig ut i svampskogen, är nog 20 år sen senast som jag plockade svamp! Men jädrar vilket äventyr, man kan ju skratta ihjäl sig för mindre när man är med de där två :)
21. Hittade en hel del svamp också!
22. I slutet av augusti bar det av till syrran i Oslo. En öl på Aker brygge.
23. På kvällen var det Lars Winnerbäck-konsert på taket på operahuset. Himla häftigt ställe att ha konsert på!
24. Gran Canaria. Bilden säger väl egentligen det mesta... :)
25. Utsikt över Maspalomas - stranden och sanddynerna.
26. Separationsångest sista dagen...
27. Hem till Sverige där hösten kommit på allvar.
28. Fick för mig att virka lite under hösten och detta är en av kreationerna.
29. En annan liten hobby jag hade under 2010... :)
30. Och jag fick praktik på Lekia igen, glädjen var stor!!
31. En "mysig" bild från Allhelgona.
32. Vi var på Rondo och såg Robert Gustafssons 25 års-jubileum.
33. "Så ska det låta"-inspelning i Stockholm.
34. Viggen-simulator i Årsta. Dit ska jag återvända, så det så...!! Funderar även på att betala medlemsavgift till föreningen som fixat simulatorerna så att de kan fortsätta med sin verksamhet.
35. Julkort från hela vår klan.
36. Julen kom även i år...


Så det har varit mitt år, både i ord och i bilder. Jag har säkert missat en mängd upplevelser, men det är som det är :) Det har varit ett roligt år, har hittat på mycket. Har kommit på att jag mår bättre av att röra lite på mig (bortsett från resfebern innan...) och att ha något att se fram emot hela tiden. En nackdel är väl att tiden går ofantligt fort när man ständigt räknar ner till något. Men jag hoppas äventyren fortsätter nästa år! Och Ålands-kryssningar är ju ett lätt och billigt sätt att komma iväg så såna blir det förhoppningsvis några, sen ska vi till Stockholm och se EM-kvalet mellan Sverige och Moldavien. Det fick vi i julklapp av kära syster-yster! ♥ Sen hoppas jag att det kan bli en solsemester igen!
Annars har väl året varit som vanligt; ibland upp, ibland ner. Ibland väldigt upp och ibland väldigt ner. Men jag börjar lära mig att det är så nu, det verkar som att det är så det "ska" vara.


Så nu ska det bli spännande att se vad 2011 har att erbjuda...!

Olivers Valla-vistelse

Natten till igår var inget rolig alls, den fortsatte väl ungefär som kvällen börjat - väldigt ledset. Gick och la mig och då gick det en komedi, "According to Jim", på tv och jag tänkte att det kan ju kanske vara bra då, få nåt annat att tänka på. Men icke då, av seriens alla avsnitt, av seriens alla jävla 182 avsnitt, så handlade just detta som visades just denna kväll om hur familjens katt dog. Tack för den... Och i och med att det är en komedi-serie så var det ju inte riktigt "Marley & Me"-scener som utspelade sig, utan detta var istället i underhållande syfte. "Jim" skulle iväg på en football-match men blev tvungen att vända för att åka hem och begrava katten, men då han så gärna ville se matchen så la han katten i frysen istället osv osv. Fans jävla skit-program...!! Både Fredrik och jag bölade så det skvalade (tro inte att jag inte märkte det... :P). Totalt fel tid och fel plats. Klockan var väl närmare 5 när jag äntligen lyckades somna.
Upp klockan 7 och såg ut som en ansiktslyftning dagen efter ungefär. Funderade på om jag skulle stanna hemma, men som jag skrev så hade nog inget blivit bättre av det, och dessutom så hade jag tagit på mig att köra varor mellan Motala och Linköping. Så det var bara att åka. Och jag tror aldrig det känts så långt mellan Motala och Linköping... Brände i ögonen mest hela tiden.

Men fram kom jag och dagen började. Och som tur var så gick tiden som vanligt snabbt. Fick veta att jag kunde hämta katten när jag slutat jobbet. Hamnade i nåt slags i det närmaste euforiskt lyckorus, så det var tur att passet snart var slut :) Höll på att köra fel när jag skulle från Tornby till Valla, Fredrik den ormen hade sagt fel namn på rondellen som jag skulle svänga höger i. Var cirka två centimeter från att preja en postbil, men vad gjorde det...! :) Kom in i receptionen och fick betala (kan säga att det är tur att man har sina djur försäkrade! Jag fick betala lite över 2000 och då hade försäkringsbolaget gått in med nästan 7000...), sen kom veterinären med Oliver i transportburen. Han har en tendens att krypa ihop i ena hörnet av buren och det var inget undantag nu :) Halv-bökigt att bära en bur som näst intill står på högkant! Men veterinären berättade lite vad de gjort och så, och det var konstaterat att det var tänderna som spökat för honom. Däremot visste man inte exakt varför, men infektion låg väl ganska nära. Jag fick kolla i munnen på katten och lille snutten så han såg ut!! :( Röd, svullen och jättedan. Usch vad ont han måste ha haft! Minns ju när mina visdomständer krånglade och skavde upp ett stort hål i kinden och det blev infekterat, det var äkta dödsångest det!! Så på måndag ska Oliver tillbaka till kliniken och operera bort ett par tänder. Skönt för honom att bli av med det där!

Ute i bilen så öppnade jag buren och pussade "lite" på kissen, och då tjöt man ju såklart för det istället... Aldrig blir det bra :) Några bilder blev det även och fast de ser ut som skit så kommer det vara de bästa och finaste bilderna jag har på honom... Lägger ut en här, helt oredigerad:

Sen hade jag fått recept på lite olika mediciner som han skulle ha, bl.a. antibiotika och smärtstillande. Jag tänkte att jag åker ut till Apoteket i Marieberg och hämtar ut det, så slipper jag yra in i stan och leta parkering och så. Men där hade de ingenting av vad jag skulle ha. Är kanske iofs inte så konstigt då i det där området säkerligen snarare är djungelörter och shamaner som gäller än panodil och plåster... Men hur som helst så blev jag skickad till stan. Hittade en parkeringsplats där man fick stå gratis i fem minuter, sen stod det inget om exakt hur långa de fem minutrarna fick vara... :) På Apoteket där hade de den ena flaskan men inte den andra. Hon kollade i datorn om det jag skulle ha fanns i Vadstena eller Skänninge (hade varit lagom att få dra iväg utsocknes på kvällskvisten...) men icke. Apoteket på sjukhuset hör inte till samma "kedja" som Apoteket i stan längre (varför krångla till det liksom...) men hon var i alla fall snäll och ringde dit och där hade de EN flaska kvar av antibiotikan. Så det blev att sätta sig i bilen igen. På parkeringen där fanns inte en bil så jag tjuv-parkerade där också :) In och hämtade medicinen och sen fick jag ÄNTLIGEN åka hem med Oliver! Så nu får vi se hur det går med mediciner och så över helgen, men vi ska väl hoppas att det går bra!

Så det var äventyret med katten det! Och fy fasen, man blir helt förstörd när det är nåt med djuren!! :( Så jag säger TACK till alla som brytt sig och skickat mess och mail, både ni som själva har djur och förstår vad man går igenom, men även, och kanske främst, tack till dem som inte förstår vad man går igenom men som ändå fattar att man inte mår bra av det som händer och skickar några rader. Vad fasen, alla har vi olika saker som vi bryr oss om, så är det och kommer alltid att vara. Jag struntar ärligt högaktiningsfullt i om "era" ungar får tänder, har satt en fjärt på tvärsan eller cyklar omkull och bryter armen, men jag är nära att krevera när det är nåt med mina djur. "Ni" struntar nog fullkomligt i om mina djur lever eller inte lever men faller samman när en unge får ett blåmärke. Men oftast så går det att mötas på mitten genom att VI bryr oss om VARANDRA!

Nu ska jag skriva nyårskrönika, den kommer senare ikväll :)

Stor-kissen inlagd på Valla

Min älskade lilla katt, skynda dig att bli frisk så du får komma hem snart!!!

Oliver ligger på Valla djurklinik och Sandra är ledsen :( Min lilla gris har ätit dåligt några dagar och idag var han väldigt medtagen. Tror han har ont i munnen, han luktade rutten skunk. Så nu ligger han med dropp, han har röntgats och blivit bestulen på ett rör blod. Exakt vad det är med honom kunde de inte säga, men förhoppningsvis är det inget "farligt". Men ändå... Återigen kommer allt upp om hur i helsike man kan vara så urbota korkad som utsätter sig för detta genom att skaffa djur?? Ska man se det krasst så är ägande av djur en (förhoppningsvis lång, men ändå...) väg mot att få sitt hjärta mosat i en avfallskvarn. Hur fasen ska man klara av det?? Och sex gånger dessutom...! Och extra tydligt blir det ju nu när en nära vän har en hund vars tid är "uträknad". "Lilla" fina damp-fröken! ♥ :( Usch och fy, man är bra sinnesslö som människa egentligen. Och just nu kan jag säga att det inte existerar så värst många världsproblem... Tänkte t.ex. pyssla lite med hemsidan, ta bort "God Jul"-bilder och lägga in "Gott Nytt År"-bilder istället, men jag skiter i det. Jag bryr mig inte ett dugg om ifall ni får ett gott nytt år, vill bara att min katt ska må bra och vara hemma!! :(

Ska duscha nu och sen försöka sova (försöka duger ju, lär nog få ladda upp med ett par rullar papper bredvid sängen...). Imorrn är det jobb igen, så får jag förhoppningsvis nåt annat att tänka på ett tag! Och så hoppas jag på att kunna hämta min skrutt på hemvägen! 

Det låter inte klokt men en kisse mindre hos mor och far märks mer än att syrran bodde i Norge...

Soluppgång och mellandags-rea i Linköping

Inleder med morgonens soluppgång över riksväg 34:

Häftigt!
(Och JA, jag roar mig med att fotografera samtidigt som
jag kör bil. Det är 4 av kanske 30 bilder som går att
använda...)

Dags för jobb igen efter några dagars ledighet. Mycket byten och returer har vi haft, kunde jag väl inte tro... :) Men något jag däremot inte trodde var att jag skulle skriva flera presentkort på en dag EFTER jul än vad jag gjort under hela julhandeln. Tjaa, det kanske är födelsedagar eller försenade julklappar, vad vet jag, presentkort har jag skrivit i alla fall! :) Det var skoj att vara tillbaka igen! Och jag har kanske missat att tala om det, men jag har fått förlängt på Lekia till 28/2. Hurra för mig :)

När jag jobbat klart tänkte jag kolla runt lite på mellandags-rean. Det gick ju sådär... Folk här, folk där, folk everywhere. Inget som passade Sandra riktigt. Och så har jag svårt att förstå en del klädbutikers realisations-teknik. T.ex. "Allt på bordet 50%". Så har man lagt upp förra vinterns nyheter, snyggt och prydligt vikt, på ett bord. Hur länge tror ni det får ligga snyggt och prydligt..?? Gissar ni över 3 minuter så överskattar ni det kvinnliga könet... Och kanske speciellt när Skäggetorp-invånarna är ute på rea-turné - riv och slit, släppa allt där man står. Jag blev inte länge i butiker som Gina Tricot, BikBok, Vero Moda, KappAhl och allt vad det heter. Däremot så stannade jag desto längre på Stadium. Hade ju tänkt leta på ett par träningsbyxor. Har varit omöjligt på Team Sportia och Intersport här i stan. Plötsligt stod jag med 5 par byxor... Som tur var så var det bara ett par som satt riktigt bra. Jag tillät mig själv att bli lite kräsen :) 199:-, bra pris för träningskläder! Tänkte att de byxorna kan jag ju inviga på kvällens spinning då! Trodde jag ja... Satte mig i bilen och konstaterade att klockan var 16:30, bilar till förbannat i Linköping, snorhalt på vägen. Att tro att man skulle hinna hem, hämta träningskläder, åka till Sporthallen och vara omklädd och klar kl 17:30 kändes bara dumt. Så det fick vara idag! Lite synd, hade behövt ett pass efter all julmat. Men det får bli imorrn istället! :)

Nu är det dusch och läggdags. Fastnar säkerligen i en bok eller i något mobilspel innan jag somnar så det är lika bra att ha lite marginal!

Jul-kort och Sandra julen 2008

Då tar vi julen i bilder då! Eller delar av den i alla fall. Det som fastnade det fastnade :) Och faktiskt då drar vi igång redan kvällen innan. "Bingolottos uppesittarkväll" var så jävla intressant att jag började posera lite ihop med Sune istället. Och detta blev den bästa bilden, då kan ni ju tänka er hur de andra blev...

Och inget vann vi heller... En trip till Västindien eller för all del Gran Canaria, det hade inte varit helt fel!

Jaja, vi fortsätter. Julafton. Mat. Köttbullar. Say no more...

Mums mums!! Men nu räcker det för ungefär ett år framöver...

Och så julklappar såklart. Elliot använde sin julklapp som en bra huvudkudde tills någon elak en kom och  packade upp den åt honom - en mindre spännande bolljävel från Ikea. Suck och snark...

På tal om julmat förresten... Hedwig är ju inte den som är den. Hon vet att om hon slickar på så mycket som möjligt så får hon en fin middag sen. Här lyckades hon ta en tugga av en bit sylta som ingen ville ha sen. Vem vill förresten ha sylta överhuvudtaget..?? Man får väl vara glad att NÅN vill ha!

Sen var jag inne i julgranen och klättrade och försökte få till en bra bild. Spela roll hur bilden i sig blir, det finns ju ändå bildredigeringsprogram...!

Och nu har vi kommit till juldagen. Segt som fan var det. T.o.m djuren tog en vilodag:

Vilodagen spenderades mellan mattes ben (Fan så illa det där lät, men nu är det DJUR vi pratar om...!!). Robban och Elliot parkerade tjusigt. Sexiga pyjamasbyxor va..??

Ser jag inte rätt mongo ut på den bilden..?? Jaja, skoj hade jag
uppenbarligen i alla fall!

Sen rotade jag som sagt igenom mor och fars dator igår, på jakt efter fornminnen. Och jag hittade en bild... Eller flera såklart, men främst en bild. Den är inte så gammal, det är julafton 2008, två år sen. Nu har jag ingen nytagen helkroppsbild på mig själv som jag kan visa som jämförelse, men ni får lita på mitt ord. På Sandra julen 2008 och Sandra julen 2010 skiljer det ganska exakt 23 kg. Jag ska inte säga att jag är imponerad av mig själv. Vill man gå ner i vikt så gör man det. Det är inte "duktigt" att inte äta godis 24/7 (vilket jag i och för sig aldrig gjort, det är konstaterat att viktuppgången berodde på upptrappning av epilepsimedicin. Känns som man "skyller ifrån sig" men det är faktiskt så). Det är inte "duktigt" att packa väskan och dra iväg till gymmet 5 dagar i veckan. Det är inte "duktigt" att tillbringa 45 minuter på ett löpband. Vill man trivas med sig själv (såvida man inte trivs med att vara 156,5 cm lång och väga 83 kg) så är det vad som krävs, that's it. Och jag gjorde det för att jag ville det, inte för att vara duktig. Jag gjorde det enbart för min egen skull, för att jag inte trivdes med läget som det var. Nu måste jag säga att jag har en "trivselvikt". Jag tränar inte hysteriskt. Jag äter det jag vill, dricker det jag vill. Jag kör spinning 2-3 pass i veckan för att det är kul och skönt, jag lyfter lite skrot emellanåt. Blir det bara varmare ute så sätter jag igång med löpning igen. "Oss" emellan (er 5-6 läsare och mig) så är målet för 2011 att ställa upp i någon form av motionslopp på 8-10 km såsom kanske Baltzarloppet, Midnattsloppet eller Tjejmilen. Att springa en mil var för två år sen totalt otänkbart, idag vet jag att det är fullt möjligt.
Och just ja, bilden...

Till råga på allt så hade jag i samma veva en vagel i vänster-ögat som inte
var av denna värld.
Näe usch, aldrig mera såna överflödeskilon utan anledning!!

Nu börjar Fredrik fingra på en gitarr, detta måste jag se...! :D

"Imorgon är en annan dag"..? Näe, IDAG är en annandag! :)

Hemma vid datorn igen, så skönt!! :)

Annandag jul idag. Förr innebar det bandy, nu har jag kommit på att man inte behöver stå utomhus och frysa bakdelen av sig. Synd att det inte går mer bandy på tv... :)
Annandagen innebär också rea-start i butikerna. Även om fler och fler fuskar och börjar redan på juldagen nu. Fredrik jobbar hela dagen och jag gick ner en sväng till stan för att se om jag kunde hitta nåt skoj. Mitt resultat: Ett par pyjamasbyxor....som det inte ens var rea på :) Näe fy fasen, det går ju inte ens att vara därnere! Folk är som galna. Och när det fylls på med folk så upptäcker man hur opraktiskt inredda de allra flesta butikerna är. Trångt och jäkligt mellan hyllorna, man står med näsan ungefär 30 cm från varorna. Lätt att få överblick då... Hade ju hoppats på att hitta ett par träningsbyxor, men jag gav upp det projektet ganska snart. Får nog ta en sväng i Linköping imorrn när jag ändå är inne och jobbar. Och Gina Tricot... Som Fredrik sa; det är inte folk som går där inne, det är djur. Riva, slita, knuffa, ta plats, störst först. Jaa se fruntimmer... Jag gjorde hela stan på ungefär 40 minuter.

Nu får man väl räkna julen som över. Och man överlevde i år också. Lite bloggande blev det ju men jag kanske ska tala om lite mer vad vi gjorde. Dock så är kameran kvar hos mor och far så bilder får väl komma senare. Tog sovmorgon på julafton, såg på tv. Sista tio minuterna av sista avsnittet  av julkalendern :) Det kändes ungefär lagom. Sen duscha och fixa, packa in katterna i buren, plocka med påsar och kassar. Fredrik skjutsade ner mig till mor och far och åkte till grannkommunen. Tittade på "Trolltyg i tomteskogen" och "Kalle Anka", Fredrik anslöt, "tomten" kom. Himla gullig tomte va :):

Och som jag skrev så hade jag visst varit riktigt snäll i år också, jag förstår inte det :)

Sen var det middag. Första julmaten för i år, så det blev hela två portioner :) Även lite snaps. Brukar inte klara av det men "Cinderella"s taxfree hade riktigt drickvänliga snapsar! :) Dock så bidde det bara en... Glo lite på tv och sen sova.
Så det var väl ungefär en helt vanlig julafton. Jag firade bara på ETT ställe vilket var fantastiskt skönt. Usch för att flänga och fara och tvingas att sitta och le åt folk. Då är det skönast att vara hemma i vår alldeles egna djurpark där man kan vara sig själv :) Mat, julmust, annan dricka, knäck, godis, mandariner och ischoklad i mängder, "Kalle Anka", "Svensson, Svensson", ljus som brinner, fyrbenta varelser överallt, mormor som låtsats att hon dör så fort hon inte få uppmärksamhet. Som sagt - en HELT vanlig julafton! :)

Och igår var det tv mest hela dagen, gjorde inte många knop. Åt julmat igen, såg på mera tv och sen var det läggdags. Struntade i Wahlströms i Parken, orkade inte riktigt med det :) Dock så hamnade jag vid mor och fars gamla stationära dator och det är alltid lika kul att titta på korten som finns där! Sparade hem några och har suttit och lekt med nu. Tänk att Elliot är med på alla bilderna... :)

Här har han bara bott hos oss i drygt två veckor och firar sin första jul:

Det slutade med att vi somnade...

Här har Robban precis flyttat hem:

Han och Elliot blev bra kompisar:

Sveriges lugnaste (och sötaste??) "Järnkaminer" :):

Det är allt en sportintresserad herre vi har!:

Sover middag:

Jaa han var inte så värst stor när han var liten...! :)

Nu väntar jag bara på att Fredrik ska sluta jobbet så ska vi åka och hämta hem våra djur och julklappar och sen leta på nåt att äta som inte påminner om julen. Mc Donalds är ett hett förslag...!

Får väl se om det blir nåt mer inlägg idag, annars så blir det väl nån annan dag! :)

Dagen efter...

Bara 364 dagar kvar till nästa jul... Men det kommer väl gå undan precis som vanligt!
Har precis ätit två köttbulle-mackor och tittat på "Kalle & chokladfabriken". Tomtar runt i pyjamasbyxor och raggsockar, precis som det ska vara! :-)
Ikväll spelar Wahlströms i Parken och Casanovas i Tranås men det blir nog till att vara hemma. Tänkte försöka åka till Brunnsparken den 28/12 när Highlights spelar, nån som är sugen på att följa med och dansa ner lite julmat...??

Om det är hysteriskt i butikerna innan jul så är det nog inget mot vad det kommer vara imorrn...! Fredrik jobbar så jag tänkte ändå ta en sväng ner till stan och glo runt lite. Man kanske hittar nåt kul! Skulle behöva träningsbyxor, man kan väl säga att spinning sliter i grenen... :-) Sen kommer man säkert på fler saker som man hittills inte vetat om att man behöver :-)

Nu ska jag fortsätta att göra ingenting!

Published with Blogger-droid v1.6.5

God Jul

Premiär-bloggar från mobilen, får väl se hur det funkar...

Sitter och väntar på middag. Klapparna är öppnade och jag hade nog fasen varit snäll i år också, hur gick det till??
Tröttnade på linne och tajta jeans så nu har myskläderna åkt på. Pyjamasbyxor (tack, älskling!) och raggsockar (tack, älskling!). Och Hedwig har redan lyckats stjäla sylta. För min del så får hon gärna äta upp hela biten...

Återkommer med mera jul, om inte annat imorrn. Hoppas att alla ni där ute har det bra!

Published with Blogger-droid v1.6.5

"Vit jul", måste man äta allt som erbjuds??, i butiken "dagen före", julkort och vilka/hur många är ni?

"Vit jul". Det kommer bli en väldigt vit och kall jul i år, det är ett som är säkert.
Fast begreppet börjar mer och mer snarare förknippas med en alkoholfri jul. Och det är något av det absolut löjligaste jag någonsin hört..!! Inte att folk väljer att ha en jul utan alkohol, det bryr väl inte jag mig om, det är helt upp till var och en! Men att hysteriska IOGT-NTO-medlemmar ska pracka på folk sin propaganda likt Jehovas vittnen och annan sån sinnessjuk skit, DET retar mig...!! "Visste du att vart tionde barn känner oro inför julen?" är första raden på "Vit jul"'s hemsida. Vart tionde barn känner oro för att pappa ska vingla, farfar ska lukta konstigt och moster ska dra dåliga skämt. Hur många barn känner oro inför att gå till skolan? Gå ut på lekplatsen till de andra barnen? Hur många skilsmässobarn känner oro när de ska åka till den ena eller andra föräldern? Bör inte den oron också tas på allvar? Och mest av allt, varför gå på folk som inte har en människa under 23 år ens i närheten av sig på hela julen?? Mår Lisa 5 år i Piteå vars pappa luktar sprit bättre av att jag firar jul utan alkohol?? För fan, låt mig dricka min glögg, min öl, mitt vin, min grogg, min hela brännvin, jaa precis vad fan som helst, ifred!!

Jag tycker inte att man som förälder ska "supa" när barnen är med. Inte på julen, inte nån annan gång på året.  Men kommer man inte på det förrän IOGT drar igång en kampanj, hur lämplig är man då som förälder...?? "Aj fan, det har jag inte tänkt på...!". Hallå i huvet eller... Alla känner väl vart en's egen gräns går, vart sunda förnuftet och föräldraansvaret överstiger ruset man får av sprit? En del är så kolossalt överdrivna. Alkohol får inte ens finnas i samma hus som småbarn. Familjer splittras för att ena halvan vill ta en öl till maten och andra halvan vägrar gå med på att de gör det. Samt då att andra halvan talar om för ena halvan att de har alkoholproblem eftersom de föredrar öl framför familjen. Nu var det väl kanske inte riktigt vad det hela handlade om eller...?? Håller man sig stabil både i kropp och knopp så vem fan har då med att göra vad man har i glaset?? "Nix, mina barn är vegetarianer så därför tillåter inte jag att du äter skinka i mitt hem!! Nähe, du föredrar skinkan framför din familj, jaja då vet jag det, bra, matmissbrukare är vad du är...!". Jag har svårt för att folk ska tala om för mig vad jag ska göra och inte göra i vanliga fall, skulle någon komma på självaste julafton och kräva att jag antingen "ska", annars "inte ska" något, och helt utan anledning, jaa då får jag väl fira jul i min egna lilla värld då. Är väl bättre då att visa att man har en sund inställning till alkohol?? Man KAN dricka hemsk SPRIT utan att hamna på akuten. Man KAN ta en öl till maten, kanske rent av en snaps. Klart bättre förebild för barn än att låtsats om att alkohol och fylla inte existerar. "Eget ansvar" tycker jag att sånt där kallas.

Därmed inte sagt att det inte är synd om de drabbade barnen. Det är säkerligen inte så roligt med fylleslag hemma, skrik, bråk, kanske även misshandel. De personer som ska föreställa de som står 'en närmast i livet, som ska vara ens förebilder, blir helt plötsligt totalt förändrade. Men jag skulle tro att i de familjer som detta förekommer så lär det fortsätta oavsett var IOGT startar för kampanjer...
Ha er jävla "Vita jul" ni, men nästa som skickar en inbjudan till mig om skiten på mail eller sms har jag god lust att radera från kontaktnätet. Jag vägrar låta bli tomte-groggen för att någon annan har småbarn hemma. Och det är INTE för att jag har ett osunt förhållande till alkohol, utan för att jag är så JÄVLA trött på all politisk korrekthet bland folk! Och framför allt den hycklande politiska korrektheten. Stå på balkongen med grannkärringen och dra i er ett paket cigaretter medan ni diskuterar hurvida någon som dricker en mugg glögg på julafton är alkoholist eller inte, det lär nog era barn må MYCKET bättre av...!

En annan grej (är på krigsstigen idag, känner jag...): Jag läste i Aftonbladet om svårigheterna i att försöka gå ner/inte gå upp i vikt på julen, när släktingar kommer med godsaker från alla håll och trugar och tar illa upp om man inte smakar på allt. Etikett-experterna uttalade sig. Och även det var så löjlig läsning så man undrar ju om det är sant. Vad är då etikett-expertens tips nummer ett för att undvika sura miner bland de bjudande släktingarna? Jo, att berätta i förväg att man försöker gå ner i vikt. Som sagt, är detta sant?? Vem fan har med min vikt att göra? Sen när räcker inte ett "Nej tack" när ett fat med någonting placeras framför snoken?? Så nu måste man till att börja med klarlägga att man försöker gå ner i vikt och sedan redogöra sina kostvanor in i detalj för att ingen ska ta illa upp för att man inte beter sig som en jävla avfallskvarn?? Vad händer om man är gravid i ett tidigt och fortfarande hemligt skede och av den anledningen väljer bort att äta vissa saker? Är man då skyldig att avslöja allt för att inte mormor ska bli ledsen när man inte äter hennes rökta ål eller hemmagjorda sylta?? Och för att inte tala om godis och sånt som småungar roat sig med att laga till. Tack men jag delar heller gaffel med hunden eller katterna då. Och jag tänker inte skämmas för det!
Näe vet ni vad... Oavsett om jag tänker på vikten eller skulle bli gravid så kommer jag oavsett vart jag befinner mig att sitta på julafton med lite Janssons frestelse, några köttbullar och prinskorvar, en bit väldissekerad skinka, lite Edvin (senap) och en skopa bruna bönor och det ska ni bara ge fullständigt fan i!! Jag hatar hatar HATAR när folk ska sitta och kommentera vad jag äter eller inte äter! "NÄE jag vill inte ha sylta, i så fall hade jag väl tagit en bit...???" liksom. "Och köttbullarna VAR goda tills du var tvungen att börja kommentera att jag tagit för få...!".
Fast är man bland folk man känner och som inte förespråkar "Vit jul" så inleds middagen med en snaps och jag förstår inte, sen brukar maten slinka ner fasen så mycket lättare...! :)




På tal om mat ja, på jobbet fick vi pizza idag, skönt med lite svensk husmanskost innan julmat-marathon'et drar igång! :) Och så överlevde jag även årets jul-rus. Någon frågade mig hur länge jag skulle orka att vara så glad och jag svarade att det inte är ett dugg svårt när folk är snälla och glada mot mig! Många människor är såklart stressade, men de flesta går att ta ner på jorden någorlunda. Se till att de kan bocka av på sin inköpslista, förklara att än så länge är det många timmar kvar av dagen, ingen brådska, och att det absolut går att byta varan om det nu skulle råka bli fel (de orden hjälper många med beslutsångest, jag jag lova...)! :) Sen är folk som folk är. De som man inte tycker borde känna någon panik, de far runt som yra hönor, medan de som får 'en själv att känna paniken växa, hade t.ex. en som lastat upp ett jädra berg med varor, hade kanske 10 personer bakom sig i kön och kan sen inte hitta sitt kontokort någonstans, de tar det hela med en klackspark! "Då får jag gå och leta, kan grejerna stå här så länge??". Det är så härligt att se hur många olika typer av människor det finns! :)

Det var väl ungefär det sista som skrivs här innan julafton så jag får önska er alla (tror jag...!) en riktigt trevlig jul!! Sen är jag lite nyfiken på vilka, eller kanske främst egentligen hur många, alla statistikmätare jag har visar olika, som är inne här och läser så ni som såg min jul-hälsning här i raden ovanför kan väl vara artiga och tacka för den i kommentarsfältet, som en liten julklapp till mig :)

Årets julkort från Andersson/Lantz.
Alla bilder har jag tagit själv och alla monstren fick ta på sig en elektronisk
tomteluva och posa! :) 
Ovanifrån från vänster:
Elliot, Sune,
Rasmus, Hedwig,
Robban, Oliver
♥ ♥ ♥ ♥ ♥

GOD JUL

I'm ready...

....NU KÖR VI!!!!!

Bokstavsdiagnos=negativt? och svinkallt

Näe nu måste jag allt få prostituera lite...!

Har ju kollat en del om asperger (AS), ADHD, ADD, autism, damp och sånt på nätet. Inte så jättemycket, men hängt med i lite forum och så för att jag är lite nyfikna på hur andra "bokstavs-barn" lever sina liv. Har mest konstaterat att precis ALLA är olika, tror inte jag råkat på någon som ens är i närheten av "min" form av AS. Men något jag sett och reagerat på är alla dessa bortförklaringar. Föräldrar kommer med dem, de som är drabbade (jag kallar det att vara "drabbad" om man har en bokstavs-diagnos...) kommer med dem. Och i det stora hela går det ut på att "Jaa, jag har en diagnos men jag är minsann SÅ underbar, fantastisk, underbar och bäst för det!!". Men varför skulle man inte vara det??? Denna text hittade jag på "Bokstavsfolk i fokus" och som av en slump så hade en bekant lagt upp samma text på Facebook några dagar senare (Läs, den som orkar...):

Vad är positivt med att vara Bokstavsmänniska?

Ofta fokuseras på hur de negativa sidorna av handikappen styr våra liv, men det finns faktiskt (Varför ens skriva "faktiskt"?? Direkt tar man nån slags offer-position och försvarsställning!) en annan sida av det också. De positiva sidorna. Bokstavsfolket har styrkor och fördelar som "normala människor" inte har. Ganska många faktiskt. (Behöver väl inte kommentera mer, ni fattar ändå hur jag menar...?)

En sak som de flesta bokstavsmänniskor har gemensamt är att de är originella tänkare och oftast går sina egna vägar. De har svårt att komma in i rutiner och tänker därför "utanför ramarna". Bokstavsfolk anses ofta vara väldigt roliga att umgås med, då de är energiska, spontana och nyfikna till sin natur. När de verkligen brinner för något, får de enormt mycket gjort, på kort tid och också väldigt bra genomfört som regel. Ingenting blir halvdant då det kommer till exempelvis ett specialintresse. Att vara hyperaktiv ställer ofta till det när man måste utföra monotona uppgifter, eller sådant som är tråkigt, det fungerar bara inte. Men ofta lär man sig att finna utvägar och utlopp för hyperaktiviteten, genom att hitta på nya sätt/vägar. De flesta är väldigt kreativa och löser lätt problem. En stor del av dem som har Aspergers Syndrom har till exempel exceptionellt bra minne och hög intellektuell begåvning. De tänker också annorlunda, vilket gör att de ofta kommer på lösningar till olika problem, som ingen annan tänkt på. Duvner (1998) har gjort en lista med alternativa tolkningar för en del av ADHD-symptomen: Överaktiv = Intensiv/energisk Impulsiv = spontan/flexibel/kreativ m.m. Otålig = nyfiken/intresserad Lättavledbar = uppmärksam Okoncentrerad = associationsrik Egoistisk = individualistisk Nedanstående exempel kommer från boken The myth of the ADD child, av Thomas Armstrong, och stämmer in på de flesta bokstavshandikapps symptom i viss mån: Hyperaktiv = Energisk Impulsiv = Spontan Lättdistraherad = Kreativ Dagdrömmare = Fantasirik Ouppmärksam = Global tänkare Oförutsägbar = Flexibel Diskussionslysten = Oberoende Envis = Engagerad Lättretlig = Känslig Aggressiv = Bestämd Så, det är långt ifrån bara dåliga sidor med dessa handikapp. När man lärt sig hantera de dåliga effekterna av hur man är/beter sig och reagerar, så kan man också ha väldigt mycket nytta av sina "egenheter". Som barn är det exempelvis en stor fördel med det enormt bra minnet, som kompenserar att man inte orkar sitta och lyssna så länge. Därför kan de många gånger klara skolan riktigt bra ändå. Som vuxen är min personliga erfarenhet och åsikt absolut att envisheten är till enorm hjälp. Utan den hade jag aldrig tagit mig dit jag är nu, och jag hade aldrig orkat uppfostra fyra barn med olika grad av neuropsykiatriska funktionshinder. Min förmåga att stänga av och drömma mig bort har räddat mig ur många sorger och min impulsivitet har gjort att jag kan glädjas åt många och små saker på ett sätt som andra kanske inte kan. Rätt hanterad kan aggressiviteten tillsammans med diskussionslystnad vara ett ganska kraftfullt verktyg att nå dit man vill. Ingenting är omöjligt, ens för oss. Skriven av: Cattis Publicerad: 2007-09-21

Det är NÄSTAN att jag mår fysiskt illa av artikeln. Läster jag glamouriseringen av symptomen igen så kommer nog potatismoset upp. Här tar man i så att det luktar för att pressa ur de mest positiva synonymer man kan komma på till symptomen. Kan man inte bara konstatera att "Så här är det!"?? Jag må vara "Ouppmärksam" emellanåt men inte fan är jag nån "Global tänkare" för det, jag är bara OUPPMÄRKSAM! Antagligen är jag bara jävligt ointresserad av det som sägs/görs, annars har skallen fullt upp med mina egna hjärnspöken. Och i det stora hela så ska man utgå ifrån att bokstavsfolk är dumma, korkade etc och då måste dessa myter slås sönder med en massa pepp-talk. Men ingen har påstått att man är "korkad" förrän man själv tar upp det och börjar försvara sig...!! "Näpp, jag är ABSOLUT INTE korkad, jag har faktiskt ADHD och är UPPMÄRKSAM! (="lättavledbar")". Ehh, har någon påstått att du är korkad...?? Näe. Oftast inte. Om det inte helt enkelt är så att personen i fråga ÄR korkad. För såna finns precis överallt, med eller utan bokstavsdiagnoser.  

Men låt mig, som då är aspergare, sammanfatta mitt liv såhär:

• En del saker är jag riktigt bra på.
• En del saker är jag riktigt dålig på.
• Ibland är jag glad.
• Ibland är jag arg.
• Ibland är jag ledsen.
• Jag kan vara väldigt envis och bestämd.
• Jag har intressen.
• Ibland går jag runt i min egna lilla värld.
• Ibland orkar jag inte bry mig om vad som händer runt mig.
• Jag har ganska lätt för att bli stressad.
• Ibland har jag svårt att förstå hur vad vad andra människor menar.
• Jag är oftast väldigt rak och ärlig.

Jaa, det var vad jag kommer på nu. Så nu vill jag veta; utifrån detta, vad är det som skiljer mig från en "normal" människa?? Vad har jag för specifika egenheter som inte "normala" har? Och vad har "normala" för egenheter som jag saknar?

Vad jag vill komma fram till är att vi alla är olika. Alla är vi bra på olika saker, har olika tålamod, olika humör, olika intressen, har olika lätt för saker osv osv. Näe, det kanske inte hör till det jättenormala att inte sluta upp med ett 1000 bitars-pussel förrän det är färdigt (alltså lägga det i ett sträck), men är det egentligen så mycket mer normalt att ha full koll på hur en dator ser ut inuti? Att gå på gym 5 dagar i veckan? Att kunna spela trummor? Att samla på frimärken? Att kunna cykla enhjuling? Som sagt, alla har vi olika intressen, och oftast förstår vi inte varandras intressen över huvudtaget! Fredrik tycker jag är knäpp som kan sitta och sticka en hel natt eller kanske lalla igenom "Möte i monsunen" när jag har långtråkigt, jag tycker han är knäpp som direkt förstår i vilken ände man ska börja "laga" när en dator strular och som kan "slänga ihop" några ingredienser och det blir världens bästa middag!

Jag kan ofta känna att alla dessa diagnoser är ett sätt att skylla ifrån sig. Jag har jobbat med bokstavsbarn och man märker faktiskt ganska snabbt på barnet, oavsett hur "sjukt" det är, hur dess föräldrar är. Ett riktigt bångstyrigt barn hade ofta knepiga föräldrar. Barn till engagerade föräldrar hade exakt samma slags svårigheter (om vi för enkelhetens skull för en stund bortser från det jag skrev tidigare om att ALLA är olika) men det klarade sig fasen så mycket bättre. De hade bra rutiner i sitt liv, ett annat sätt att vara liksom. Gav inte alls samma stressade intryck. Idag tycker jag det på flera håll verkar som att stressade föräldrar hellre ser att barnet får någon slags diagnos så kan de skylla på den sen men lyfta fram hur fantastiskt deras barn är trots sin diagnos. Bokstavskombinationer har blivit något modernt.

Sen är det väl klart att en del går över gränsen för vad som är "normalt", en del förvandlar sina intressen till någon slags mani. (Sen tycker JAG att det är minst lika "sjukligt" att gå på födelsedagsfest iklädd en Leksand-matchtröja som det är att sitta och följa datorns diskdefragmentering från början till slut...). Och även jag själv (även om jag inte helt och hållet ännu har fattat på vilket sätt) i och med att jag ändå blivit diagnostiserad som aspergare. Många barn HAR enorma svårigheter trots engagerade föräldrar. En del bokstavsmänniskor får aldrig någon ordentlig ordning på sitt liv. Jag menar absolut inte att bokstavs-diagnoser är något påhitt! Men med rätt hjälp så kan de allra flesta leva ett riktigt drägligt liv. Diabetiker kan leva "som vanligt" så länge de sköter sin kosthållning, jag kan leva "som vanligt" om jag får hjälp med att organisera min vardag och att tas med hjärnspökena.

Vi föds alla med olika förutsättningar, en del har så att säga en lite längre väg att gå än andra. Sen kan även vägen vara fylld av hinder, såsom dåligt umgänge, strulande myndigheter, fysisk/psykisk ohälsa, men ändå så är det samma väg som vi alla ska gå.

Vilket ordbajseri jag känner att detta inlägg utvecklades till, men meningen i det hela var att man inte ska belysa nackdelarna genom att försöka förklara bort sina "hinder på vägen", eller rent av försöka få det att se ut som att nackdelarna egentligen är fördelar. Vi bokstavsfolk är inte mer speciella än nån annan. Jag har lika litet behov av att försöka förklara bort att jag inte riktigt vet hur mycket "lite grann" är som en diabetiker har att förklara varför den håller igen lite med sockret eller som Anders Svensson har att berätta varför han spelar fotboll. Det är ju liksom helt enkelt såna vi är!!

"'En får va' gla' att 'en ä som 'en ä, 

när 'en inte ble' som 'en ska!"

Alternativt

"I am the one and only, nobody I'd rather be.

I am the one and only, you can't take that away from me"

I övrigt en vanlig och svinkall dag. Halt på vägarna så det ibland kändes som man missat att lägga i växeln när hjulen bara spann runt. "Tomtade" lite när jag kom hem så NU är jag klar med det för i år!

Nu ska jag lägga mig och somna till "Sagan om de två tornen".

Lika som bär??