Till er som på något sätt halkat in på enbart bloggen;

Jag har även en hemsida där jag skriver mera om vem jag är, om min Asperger, jag har mera bilder, jag berättar om resor jag gjort, skriver om mina djur, har en minnessida, en gästbok och mycket mycket mera!
Se sidan här!


Blogg listad på Bloggtoppen.se
Photobucket

lördag 18 december 2010

Julrusch, tejp-orgie och "Hämnden"

Idag har jag JOBBAT för första gången sen hönsgården i somras. Fick hoppa in på timmar på Lekia, och jag hoppas verkligen att det kan bli fler gånger! Och idag var det verkligen roligt! Jul-ruschen är igång på allvar och det var inte stilla många minuter. Så länge allt rullar på så går det verkligen jättebra, det är när något avvikande händer. När man mitt i allt måste fylla på snöre eller tejp på presentdisken (är dock riktigt glad att vi inte behöver slå in paket...!), när man måste börja leta efter varor djupt ner i datasystemet etc, då blir det lite mycket i skallen. Men jag har lärt mig att ingen avlider om det dröjer en liten stund. Hörde inte ens någon sucka tungt idag, däremot fick jag flera "Tack för en jättebra service!" och det värmer t.o.m mitt annars ganska känslokalla hjärta :)

Fast vägen till och från Linköping var inte lika rolig idag. Snö och blåst som bildade drivor (kanske driv-is..?? ;) ) på vägen så man fick hålla koll på vart man hade hjulen. På vägen in körde jag förbi två bilar som hamnat i diket och slagit runt på de mest märkliga sätt. Då lättar man på foten lite extra... Och det är bara december än, detta kan ju i värsta fall hålla i i tre månader till... *suck*
Kan hur som helst säga att det var en upprymd men trött Sandra som satte sig i bilen efter arbetspasset.

Hade lite tomte-verkstad hemma. Eller tejp-orgie, det är ungefär samma sak. Får nog nästan se mig som klar med julklappar nu. Det är många år sen jag var så sent ute... :) Har inte riktigt haft lusten och energin i år, man står liksom mitt i julklapps-eländet ändå hela dagarna...

Sen var det bio igen. Jag tvingade med Fredrik på "Hämnden". Han var som vanligt tvungen att trilskas en stund när det inte handlade om zombier som klonar varandra eller nåt annat verklighetsbaserat :) Detta var istället ett dansk-svenskt drama med Mikael Persbrandt i huvudrollen, kan det egentligen bli så mycket bättre..?? Säga vad man vill men draman kan de verkligen göra, gröt-raparna!
Mot slutet av filmen satt jag och funderade på "Hur fasen ska jag beskriva denna film i bloggen??" (Vaddå skadad av dagens teknik... :) ). Kan knappt ens säga vad den egentligen handlade om såhär på rak arm. Så jag testar väl att böja armen lite då och försöka igen... :D Väldigt basic så spelar Persbrandt en läkare som jobbar i ett läger i Afrika samtidigt som han har en ex-fru och två barn hemma i Danmark. Parallellt med det så har en pojke just förlorat sin mamma i cancer och försöker klara sig igenom det. Denna pojke blir kompis med "Anton"s (Persbrandt)s äldsta son. Sen blir det svårare... För mig som är väldigt fascinerad och intresserad av folks psyke och livsöden så är filmen rena julafton! Här finns ALLT och det flätas in i varandra, ökensand kopplas ihop med stads-betong, vidriga idiotjävlar i Sahara som roar sig med att skära upp buken på gravida kvinnor/flickor (säg vad ni vill ni pk-hysteriska, det där är fan inte människor, det är djur. DJUR!! Eller fan, t.o.m djuren vet mer om livet än de där infödingarna!)  kopplas ihop med danska snorungar som säkerligen inte ens hunnit få hår på....bröstet. 
Genomgående tema får nog ändå främst bli våld, oavsett om man är läkare, skolbarn, bilmekaniker eller ökenparasit - hur man förhåller sig till det, när är det läge att slå tillbaka och när ska man inte göra det?
Helt klart lämnar inte filmen någon oberörd! Inte ens mig, men jag bölade i alla fall inte... :) Men det var en snuskigt bra film som jag kan rekommendera, i alla fall till de som gillar att tänka och grubbla. Helt suveräna skådespelare, annars brukar barn kunna ha en tendens att inte lyckas så jättebra, alla är ju liksom inte Haley Joel Osment ("Sjätte sinnet")... Men dessa ungdomar var verkligen riktigt duktiga!! Och Mikael Persbrandt är alltid Mikael Persbrandt. Men här hade han lagt ifrån sig Gunvald Larsson-attityden och blev därmed bättre än någonsin. Tycker jag.

Nu är det kväll och jag ska fundera på vad det blir till frukost/middag/kvällsmat och dricka Baileys Creme Caramel så länge. Imorrn ska jag ta en välbehövlig sovmorgon så jädrar den som hör av sig innan.....jag vaknat...!! Nu brukar jag sällan bli störd av folk, men ändå... :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar