Nostalgi på "Sjukhuset" och lite allmän bloggtorka

Årets omgång av "Sjukhuset" är inspelat på US i Linköping. Och vad barnsligt glad jag blev när "min" läkare Johan Thorfinn plötsligt dök upp i rutan! En riktigt skön pajsare! Första gången jag träffade honom var jag 16 år, hade ett småkänsligt problem och var skitnervös!! Och till att börja med så tog det stans tid innan jag fick komma in. Det visade sig att han tagit fel på tid och åkt därifrån :) Så jag fick väl komma in ungefär 90 minuter efter utsatt tid :) 
Första sucken av lättnad drog jag när det visade sig att jag fick en läkare utan turban... Den andra när det visade sig att Johan var hur bra och lättsam som helst! Efter att ha pratat lite så sa han "Om du klär av dig så ska jag bara hämta kameran! Ehh......det där lät inte vidare bra va..??" :D Sen var liksom nivån lagd. När man har problem som egentligen inte är medicinska så var i alla fall jag ganska orolig innan; Var det verkligen så illa som jag upplevde det, eller var jag vara fånig och överdrev alltihop?? När jag fått av mig de kläder som var nödvändiga att ta av så stod "farbror" doktor framför mig, tittade ett bra tag och sa sen "Men lilla vän.... Hur ser du ut egentligen..?? Det här borde vi fixat till för längesen!" *PUST* :) Att jag skulle få opereras var det inget snack om, han ritade och berättade.

Sen tog det fyra år innan det äntligen var dags för operation! Veckan innan skulle jag på nån form av förberedande besök. Och då hade de bytt läkare, jädra skit!! Den "nya" var också jättebra men jag frågade ändå varför jag inte fick fortsätta ha Johan. Men då var han tjänstledig och forskade istället.

Veckan efter var det operation och vem stövlar in i rummet där jag ligger sexigt uppklädd i sjukhus-trosor à la BIG size, blå rock, och operationsstrumpor som räckte upp ungefär tills låren går ihop och kallas nåt annat, om inte doktor Johan :) Så det blev ändå han som fick rita med tuschpenna på mig och sen sätta skalpellen i mig till slut :) 
Och när allt var klart och jag låg nere på avdelningen igen så kom han ner och pratade lite. Minns inte mycket av det samtalet, men i allt narkos-rus och anti-kräkas-preparat så vette fan om jag inte framförde en och annan kärleksförklaring :) Varför inte liksom... Jag gillar absolut inte sjukhus men det underlättar absolut om läkaren är bra! Och resultatet kan man absolut inte klaga på, han visste verkligen vad han gjorde när han "klippte och klistrade", fick nervtrådarna att hitta tillbaka till varandra igen helt perfekt!

Någorlunda vaken och sexig like hell....eller nåt.

Så det var helt klart ett trevligt återseende, det finns så mycket nötter i den där världen!


Annars då... Lite bloggtorka igen. Det händer väl inte störande mycket.
På tal om kärt återseende så tog jag en fika med Pernilla och Jennifher idag, har knappt sett dem sen juni! Trevligt hade vi, precis som vanligt! :) Lite trevliga nyheter fick jag också, sen får vi se vad det kan bli av det.

Annars sitter jag mest och gör ingenting, himla underhållande.

11/9 ur utländskt och svenskt perspektiv, minnesstund i Jönköping och SGP-glädje

11/9

Ett datum med speciell innebörd för väldigt många. Men som vi alla vet så är det ganska fult att bry sig om svenska företeelser så ni kan nog gissa vad för katastrof det tjatas om mest i media idag... Det må vara hur tragiskt som helst men då det som sagt ändå tjatas om det överallt så väljer jag att inte göra det här, jag nöjer mig med att lägga ut en bild:

Över till det som ligger i alla fall mig lite närmare:

11/9 1978: Formel 1-föraren Ronnie Peterson dör av sina skador efter kraschen dagen innan i Italiens Granx Prix.

11/9 2003: Utrikesminister Anna Lindh dör strax efter operationen efter knivöverfallet på NK.

11/9 2003: En psyk-patient på sjukhuset i Arvika knallar rakt ut genom sjukhusets portar, in på ett dagis och knivmördar en 5-årig flicka. Reaktionen hos personalen på psykiatriska avdelningen verkar mest vara "Men hoppsan, så det blev! Han som verkade vara så stabil...!". *MOOOOOORRRR*

Jag vill inte göra det här till något politiskt men vid morden här ovan... Hur i HELA HELVETET prioriterar Sverige?????? *INTE göra diskussion av det hela, INTE göra diskussion av det hela, INTE göra diskussion av det hela, INTE....*

Nog om det... Men för guds skull - ta hand om dem ni har omkring er, man vet aldrig när det tar slut och hur jäkla snabbt det kan gå!

Och jag kan ju lika gärna fortsätta på den här muntra linjen.

Igår hölls en minnescermoni för Stefan Liv i Kinnarps Arena i Jönköping. Läste nyss Aftonbladets Mats Wennerholms krönika och det var nästan att pappersrullen fick plockas fram. Det händer inte ofta, i alla all inte för att torka överdelen av kroppen. Men jag citerar Wennerholm:

"Minnesstunden i går var det mest gripande jag upplevt.
Åtta tusen människor som strömmade genom 
Kinnarps Arena och en ceremoni som var så knäpptyst att HV:s ordförande Hans-Göran Frick knappast behövt utlysa en tyst minut.
Den gjorde ingen skillnad.
Sedan lagkompisarnas tårfyllda ögon som blänkte i den nedsläckta arenan.
En rödgråten Per Ledin, en stillsamt snyftande Johan Davidsson, en våldsamt hulkande Björn Melin som bröt ihop när han lagt sin röda ros framför bilden av en jublande Stefan Liv.

Och så de två knattarna, Stefan Livs små söner och ögonstenar, som bars fram till minnesplatsen mitt i arenan.

– Pappa, utbrast den tvåårige sonen glatt mitt i allt det mörka.
För liten att förstå vidden av den här tragedin.
Det var nog hela ceremonins mest rörande ögonblick och lämnade alla kämpande med gråten i halsen.
Även jag.
Jag kände mig helt tom efteråt och då var jag inte i närheten att stå Stefan Liv så nära som de flesta av spelarna i HV 71."

Så en stor kram ikväll till de ni bryr er om, glöm inte det!! Själv förmedlar jag min kram på detta elektroniska sätt, ingen nämnd - ingen glömd, men ni vet vilka ni är:

Måste ju i alla fall avsluta med lite glädje och det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord:

Bild lånad från Motion Pro

För icke insatta kan jag berätta att Greg Hancock igår vann GP-deltävlingen i danska Vojens och är nu farligt nära totalsegern i SGP 2011! Och ingen kan vara mer värd det än Greg, jädrar vad den mannen har dominerat speedway-världen i år, både på och utanför grusgropen!!

Jättegrattis även till den här killen -Fredrik Lindgren- som trots sin ryggskada körde hem tredjeplatsen:

Bild lånad från Sverigesradio.se

Nu blir det att fortsätta söndagen med en kopp kaffe. Undrar om man någonsin verkligen kommer att tycka att det är gott, på riktigt...!

Sandra i svampskogen

Vad härligt det är med spontana vänner!! Jupp, jag påstås vara Aspergare som behöver förberedelse och så, men det är lite skillnad på spontanitet och spontanitet. Vet jag inte vart jag ska eller vad som förväntas av mig så blir jag hypernervös. Nu visste jag att jag skulle till Marie och jag vet att hon mycket väl vet hur jag funkar i skallen :)
Om man tar det från början så messade Marie och hade det tråkigt för karl'n låg sjuk så hon ville hitta på nåt. Efter lite funderande så kom vi på att det fick bli destination - svampskogen! :) Man får väl säga att jag plockar svamp regelbundet; en gång om året! :)
På vägen till Borensberg så ringde en annan kompis och tjötade undan några minuter. Blev lite full i skratt för senast han ringde så lät det "Hej, vad gör du??", "Jag ska ut i skogen", "Jaha, plocka svamp?", "Näe, springa", medans då igår var det "Hej, vad gör du??", "Jag ska ut i skogen", "Jaha, springa?", "Näe, plocka svamp" :) Det gäller ju att vara flexibel!
Och ut i svampskogen bar det. Jädrar vad jag fått användning för mina gummistövlar i sommar, tur jag köpte dem! :) Men det blir nog aldrig någon skogsmulle av mig. Stigar och elljusspår möjligtvis men att knalla rätt ut i periferin... Man trampar på en lång gren som ligger under mossan så det rör på sig ungefär två meter bort och man hoppar högt av rädsla. Det KAN ju vara....nåt äckligt. Och mitt i allt kom jag att fundera på vart skogens djur som självdör tar vägen?? Kul att springa på 500 kg död älg mitt ute i skogen liksom... Nu har jag dock fått tipset att undvika de största flugsvärmarna :)

Fynd under fjolårets svampplockar-äventyr

Som sagt så vet Marie hur jag är i skallen och nog för att det är lätt att tappa bort sig i skogen, men jag är nog extrem. Skulle nog i och för sig kunna gå vilse på en fotbollsplan om det ville sig riktigt illa. Vet jag sa till henne att "Det är tack vare dig som jag inte sitter på en sten och tjurar just nu!" :) Sen gillar jag kommunikationen som lätt blir när man är i skogen: "Sandra!!!", "JAAA!!", "Var är du, jag ser dig inte??", "HÄÄÄR, VID GRAAAAANEN!!!!". Klockren beskrivning, eller hur... :)

Efter ett par timmar så fick vi nöja oss, det började bli svårt på allvar att se skillnad på svamp och löv när skymningen kom. Konstaterade att resultatet var sådär:

Detta plus några vita historier som visst också skulle vara ätbara fick vi med oss hem. Men vi hade ju i alla fall roligt och det var ju huvudsaken! :) Kan hända att det kan bli nån mer trip i nästa vecka om vädret är skapligt. Då ska jag testa mobil-appen "Find my car", bara för att se om den fungerar! :)

Hem och rensa och man kan ju faktiskt ha roligare. Brukar göra det roligare gnom att ta ett glas vin till, men hoppade över det igår. Kände inte alls för nån alkohol, bör man kolla febern..??
Och det blev i alla fall några stycken svamp-smörgåsar:

La mig i soffan igår kväll och tänkte titta på "Mumien", men somnade ifrån den. Vaknade ett par timmar senare och då hade visst kroppen sovit färdigt. Tror klockan var närmare 8 innan jag somnade igen. Så idag tog jag en, om än regelbundet avbruten, sovmorgon.

Ska snart in i duschen nu och sen ner till mor och far, äta paj, kräftor och kolla GP-speedway'en. Är lite sugen på att åka till Vetlanda på tisdag och titta på Piraternas första semifinal, sen är ju jag i värmen när resterande matcher går. Klubben hade ordnat bussresa för en billig penning men jag vill ju inte gärna åka "själv" :( Nån som känner sig manad att hänga på??

Basinformation, med valp på marknad och flygplan är farliga

Vilken blogglust jag inte har då... Ändå så får man väl säga att det sker mer än vanligt i mitt liv. Står ju precis "mellan två åtgärder" får man väl säga, och har ingen aning om hur livet ska te' sig i framtiden! Just nu försöker jag få ordning på alla intyg som ska iväg åt alla håll så är i alla fall det avklarat.
På förmiddagen idag var jag på "Basinformation för ny-arbetslösa" på Arbetsförmedlingen. Och vilket jävla skämt...!! Till att börja med att jag ens var där, är ju inte riktigt ny-arbetslös, och sen att sitta och lyssna på deras bullshit. AF borde få nåt slags pris när det gäller att skylla ifrån sig. Allt som "fungerar mindre bra" kan absolut inte de rå för, det är a-kassans regler eller försäkringskassans regler. Även regeringens regler, och det kan jag väl på ett sätt ändå köpa då, man kan ju faktiskt inte gärna lasta enskilda på AF för att en del punkter i systemet är helt sjuka. Satt och flinade för mig själv när de som verkligen var ny-arbetslösa ställde frågor och fick väldigt svävande svar. "Och vi har SÅ BRAAAA uppfångningsnät för de som behöver speciellt stöd i sitt arbetssökande!!". Japp, i alla fall i ett års tid, sen står man där helt ensam igen. "Vi tvingar aldrig aldrig någon att flytta härifrån eller pendla!!". Näe, men gör man det inte så drar ni in arbetslöshetsersättningen... (Just ja, det var A-KASSANS regler det...!). "Stämmer det att det dras stämplingsdagar för hela veckan om man är timanställd och får jobba säg två kvällar på en vecka?", "Hmm, här är reglerna väldigt avancerade och luddiga så jag vill inte gå in för djupt på det nu, men vi rekommenderar aldrig någon att avsäga sig en timanställning för den sakens skull, för det FINNS regler som ordnar upp situationen!". Alltså svaret på frågan - JA, det stämmer.
Tur att spektaklet bara höll på i 1 timme och 20 minuter annars vette fan om Sandra kunnat tygla sig till slut. Det går till en viss gräns, sen vaknar en väldigt ärlig och frispråkig Aspergare i mig till liv. Tror ni jag kan konkurrera med AF om det där bortförklarings-priset..?? :D

Sen har jag och Sofia varit på kryssning. Innan kl ungefär 02 VET jag att vi hade skitkul, efter kl ungefär 02 HOPPAS jag att vi hade skitkul! :) Näe, skämt åsido, det var trevligt!

Igår var jag och pappa med hundarna på Ulrika marknad. Och oj vad folk hojtade "Meeeeen vad söööööt!!" efter mig, det var riktigt snällt! För det kan väl aldrig ha nåt med 10 veckors-valpen som jag höll i att göra...?? Hur som helst (jag klagar varje gång varje år, men lika fan åker jag iväg, tror man blir lite sådär "förlossningsskadad" från gång till gång och glömmer hur jävligt det verkligen är!!) så fattar jag inte vad som händer med folk så fort djur är inblandat. Jag kommer nog aldrig få in i huvudet hur en människa kan tro att jag är intresserad av ifall den hade en schäfer som hette Molle för 30 år sen, eller nåt annat skit, bara för jag råkar hålla i en hund. "Å så söt hund!!", visst, absolut, bägge hundarna ÄR söta, men när folk ska fram med fingrar och peta, för att inte tala om sina äckliga ungars fingrar och peta, nån gång kom en näsa farligt nära och jag riktigt hoppades att Oskar skulle få en knäpp och hugga med sina oskyldiga små sylvassa valptänder... För att inte tala om alla människor med sån fruktansvärd "humor"... En bögig snorunge till Viasat-försäljare undrade om hundarna inte hade några ben eftersom vi bar dem. När jag så snällt och vänligt förklarade att jupp, de båda har ben och kan gå själva, men om han ser sig omkring så kanske han upptäcker att det rör sig ett antal tusen människor runt omkring, som har sämre kontroll på sina ben än vad mina hundar har, så kanske kanske att han förstår varför vi bär dem... "Jo det är klart. Och det ser ju faktiskt rätt töntigt ut att ha såna där små i ett snöre ändå. Och jag måste ju fråga; vad har ni för tv-leverantör har ni hemma??". Den grabben hade nog inte gått riktigt alla steg i charmkursen...
Tur att marknaderna här omkring är slut för i år, så hinner jag nog glömma allt skit till nästa gång! :)

Om 11 dagar ska jag flyga flygplan. Det ser jag fram emot! Fast flygplan kan visst vara farliga....har jag läst.

STEFAN LIV
1981-2011

Klubbtillhörighet känns som det kvittar något så satlöst så jag blev lite glad att jag hittade en så mysig och neutral bild på HV71'a officiella hemsida! Jag hoppas de inte blir arga för att jag lånar den lite.

Och vad skriver man...? Det finns liksom inget att förmedla. Så grymt, tragiskt och totalt förbannat onödigt!! Jävla ryssar och inte kunna kontrollera bättre vad det är för plåtlådor de flyger runt med och vad det är för skit de har bakom spakarna! Olyckor sker, kommer alltid att göra, men för helvete...!! Vad bananböjarna "Långt-bort-i-stan" som klär sig i eukalyptysblad och aldrig ens sett en tjock-tv på bild håller på med det skiter jag faktiskt i, men på den här sidan av världen bör vi väl ändå ha lite mera koll?? JAPP, det ÄR skillnad på folk och folk.
Till och med empatilösa jag reagerar på repotage, bildspel, YouTube-klipp osv angående detta. Fast kanske bara på de 50 första, vem vet... Jag önskar inte livet ur någon (men de allra flesta's existens eller icke existens skiter jag nåt fullständigt i!) men ibland är det verkligen helt fel personer som.....dör. Kom inte på nån bra omskrivning. Det är bara att hoppas att det gick riktigt snabbt och smärtfritt och att alla grisar främst på läktarna ute i sport-Sverige fattar hur oväsentligt sport faktiskt egentligen än. 

Lugn helg och mitt livs första, men absolut inte sista!, speedway-match!!

Nu har jag inte varit här på ett par dagar igen, men allt är lugnt med mig! :) Det är väl bara det att det inte hänt så jättemycket, dagarna går ändå! Man går och skrotar här hemma och det är inte mycket mer med det!

Syrran och jag var på fotboll igår, såg Österstad - Fågelsta. Spännande värre....eller inte :)
På kvällen satt jag och Fredrik och drack öl och kollade på tv. Även en liten Dooley's bidde det! När Fredrik var i Tyskland köpte han glas med inbyggd alkoholmätare:

Rund botten. Ställer man inte glaset helt rakt så....jaa... :)

Först idag blev det lite äventyr!
Det började med att vi helt enkelt fick för oss att hitta på nåt, det var så fint väder! Gäller att ta vara på dagarna nu! Det blev glass i Borenshult, har inte blivit så mycket i år! Sen ner till mor och far för att pussa lite på jyckarna. Tror även Oskar kommer bli en helskön hund, det känns så! Nu bor ju inte jag med honom men än så länge har jag inte sett några "störande" tendenser, har ju sett valpar som verkligen är födda med damp och måste hållas kort från början för att det ska bli nåt vettigt av dem! Oskar är en glad valp som ska undersöka det mesta med tänderna och som gillar uppmärksamhet! :)
Och Elliot börjar acceptera honom mer och mer, skönt det! Klandrar honom inte, jag skulle också bli galen om en stökig 4-åring kom in här och började röja runt :)

Hur som helst, i tisdags skulle Piraterna mött Dackarna men som så många andra matcher i sommar så regnade den bort och flyttades till idag istället. Jag har varit skitsugen på att gå på speedway länge, har ju aldrig sett speedway live! Sen har det inte riktigt passat, jag har inte haft nån att gå med osv, men denna gång var det extra lockande i och med att Dackarna har förare som t.ex. Fredrik Lindgren, Andreas Jonsson, Rune Holta och Hans Anderson. Och så visade sig att syrran och en kompis till henne skulle gå och då fick jag hänga på!
Och jädrar, varför har jag inte gått på speedway tidigare?? Så jädra kul det var!!! Vi gjorde en vad jag kan tänka mig ganska klassisk miss när vi skulle välja platser att stå på. "Men kolla på den där gräsplätten där i kurvan, där finns det ju plats, dit går vi!". Vi såg skitbra tyckte vi, men så gick första starten... Och kolla tjejerna till vänster, de hade visst varit med förut...

För SATAN vad det dammade och skvätte grus!! Och ibland sved det till rejält nånstans och en "stor" sten kom flygande. Tycker ärligt talat att det är konstigt att man inte hör om några olyckor för jädrar om man skulle få en få en sån sten i ögat, skulle kunna ta riktigt illa!

I pausen bytte vi plats och lyckades komma på en långsida istället. Där såg man mycket bättre och det dammade inte alls lika mycket!

Jag hade fått för mig att live-speedway inte var så mycket att ha men jädrar vad fel jag hade..!! Okej, man får inte se några repriser men man överlever faktiskt ändå... :) Och sen trodde jag att det var svårt att förstå vem som åkte och vem som tillhörde vilket lag, men vad fasen, det finns ju en speaker som upprepar förarna mer än en gång och sen ser man ju faktiskt vilka som har blå eller röd hjälm och vilka som har gul eller vit hjälm :) Och bara ljudet från framför allt starterna, det är ju så håret reser sig på armarna! :)

Och att även kunna se förarna lite "off road", se hur Greg Hancock verkligen är Piraternas "pappa" och klappar om alla i laget och peppar jädrarimig. Eller alla i laget, han klappade fasen om ALLA överhuvudtaget :) Verkligen "grabben hela dan", det där! Och att se hur mekanikerna jobbar, hur de finjusterar när det handlar om SEKUNDER innan start. Näe jag tyckte det var hel-fränt, det var en helt annan upplevelse än att se det på tv!

Ett heat rödflaggas och avbryts p.g.a "ojämn start"

En vanlig syn; Andreas Jonsson kollar bakom sig efter motståndare istället för framför sig :)

Och vi hade dessutom sån tur att det blev en sån där äckligt spännande match som avgjordes i sista heatet! Vi stod fasen och hoppade innan Jonas Davidsson körde in som segrare och Piraterna plockade hem matchen med 47 - 43 :)
Hoppas det kan bli någon eller några fler matcher innan säsongen är slut, nu när man kommit på hur skoj det är! Och nu är det ju dessutom slutspel så spänning kommer det nog inte vara brist på... Men vi får se hur det sammanfaller, har ju faktiskt en Gran Canaria-resa framför mig :)

Nu ska jag duscha bort ungefär två kilo grus och sen krypa ner i sängen!

Trestegskval, nötter på AF, "far & son"-bilder och kovändning inom vården

Kan ju lika gärna sköta om min lilla blogg när John Blund vägrar infinna sig...
Det är fasen nåt psykiskt, jag vet att Christian Olsson hoppar trestegs-kval kl 3.30. Egentligen är jag inte speciellt intresserad, men jag är säker på att jag inte kommer kunna sova förrän det börjar, och då tänker jag att "Nu när jag ändå är vaken så kan jag ju lika gärna följa det!" och *pang* så sover jag innan ens två av hopparna fått sandiga skor... Men men, då får det väl vara så då...!

Jag var på Arbetsförmedlingen idag. och det gick sådär. Damen i Kundtjänst var inte vidare skojig. Jag förstod inte vad hon menade och hon var inte så vidare sugen på att utveckla, utan suckade och himlade med ögonen istället. Som sagt, igår var jag "sjuk" och det skulle tas en jädra hänsyn till mig, idag är jag "frisk" och kan bli behandlad som den trögfattande blondin jag är... Intyg skulle in till a-kassan men fråga mig inte vad för intyg. Sen frågade hon om jag "kunde tänka mig" att gå på basinformation och jag undrade lite försiktigt vad det egentligen skulle vara bra för, dels har jag gått det förut och dels så är det ju inte riktigt där mina problem ligger. Vågade inte riktigt säga klart och tydligt "Nej tack" för senast jag sa det till en tjomme på Arbetsförmedlingen så offrade han (säkerligen!!) sin kafferast för att så snabbt som möjligt ringa a-kassan och meddela att Sandra Andersson minsann har samarbetssvårigheter och vägrar följa åtgärdsprogrammets hänvisningar, så jag fick indragen a-kassa i tre månader för jag var så jävla jobbig. Så jag ifrågasatte snarare än skrek rakt ut, men de där översittarna ger inte mycket för ifrågasättande, utan suckade igen och skrev in mig på nån jävla basinformation. Jaja, får väl spela sudoku på telefonen under de 1,5 timmar som tramset skulle hålla på!
Och återigen kan man fråga sig varför de kallar sig "arbetsförmedling". Det enda de förmedlar är väl patienter till psykiatrin, kan jag tänka mig. Nån stolle hade dessutom skrivit i min "journal" att jag främst sökte jobb inom restaurang. Vad i hela helvetet...??? Jag har fått nobben av Mc Donald's och skulle inte ens kunna göra mig i en korvkiosk, dessutom har jag mindre stabila leder och framför allt handleder så serveringsjobb är nog inte heller att föredra. Så jag undrar vem som lagt till den notisen och varför. Jag fick den struken i alla fall.
Var i upplösningstillstånd när jag äntligen blev utsläppt. Gick upp till Fredrik och härjade, kunden bredvid blev plötsligt väldigt tyst när jag råkade nämna nåt om "den j*ävla f*ttan". Fredrik föreslog att vi skulle gå en sväng...
Jag gick hem och väl hemma lyckades jag samla ihop mig någorlunda och maila efter arbetsgivarintyg från Autoliv och intyg om ersättning från Försäkringskassan.

Sen var det dags att hämta bilen efter sin underredsbehandling. Ibland skulle man vara bil... :D I brist på annan sysselsättning så åkte jag ner till mor och far och pussade på Elliot och Oskar ♥ De börjar komma allt mer överens nu, även om Elliot tycker att Oskar är rätt störande emellanåt. Ettrig liten fan det där :) Och Oskar, jag tycker han växer från dag till dag! Vägde honom idag och hela 1,8 kilo väger han! Det kanske inte låter så mycket men det är fasen mycket! Men han är ju inte direkt fet, hela valpen är bara bastant liksom.
Blev ett par "far & son"-bilder och visst kan man urskilja vissa likheter:

Sen hände något med facit i hand kanske ändå inte så oväntat för vissa personer i min vårdkrets har genom åren haft bättre koll på mig och tagit mer ansvar än andra, så att säga, så varför inte då göra det "ända in i kaklet"... :) Malin ringde, psykologen som jag hade för några år sen, innan jag blev flyttad från Psyk till Habiliteringen. Då hade min gamla läkare som enligt mig hastigt och lustigt bytt avdelning tagit kontakt med henne och direkt händer det saker! Så nu rullar bollen igen, kan man lugnt säga! Malin frågade, kan tyckas lite plumpt men ändå fullt förståligt: "Vad vill du ha hjälp med?". Och jag svarade att främst vill jag väl veta hur jag mår...! Sa att jag tycker det är knepigt att jag ena dagen har sjukpension och mediciner och andra dagen står jag på Arbetsförmedlingen som vem som helst. Uppföljning och ny utredning tack... Och det var inget snack om det så nu ska jag fixa fram slutbedömningen från samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som jag varit med i, lämna den till Malin, som sen ska diskutera med Joakim som är den som ändå har mest koll på mig för tillfället och sen ska vi träffa en ny läkare på psyk och se hur vi går vidare! Det finns kompletta idioter och så finns det helt suveräna vård- och omsorgsarbetare! Folk som får 'en att känna som att de nästan bryr sig på riktigt...!

Framåt kvällen åkte jag hem och fick ost- och skinkfylld kycklingfilé med potatisgratäng och tzatziki, är fasen proppmätt än! Ett (par) glas vin blev det till också, det behövde jag efter dagens prövningar!
Och på tal om dagens prövningar så passar jag på att säga TACK till alla som fått stå ut med mig idag, ingen nämnd och ingen glömd! Idag har jag varit jobbig men jag hoppas ni förstår varför, jag har inte nerver för sånt här strul..!!

Vad tror ni, fixar jag 10 minuter till så jag får se Christian..?? :)