E-type och Noice. Och sen spelade Fuddy Duddies i öltältet, himla bra! Det var så kul, träffade en massa folk och så, både vänner och galningar. En person som aldrig slutar att förvåna är en f.d. kompis’ pojkvän/sambo/man, vad fan det nu är. Bakgrundshistorian är att jag och Karin var bundisar precis efter gymnasiet. Vi umgicks jämt och hade så kul! Så träffar hon en kille och slutar höra av sej, det klassiska. Men det mindre klassiska är att jag hör från folk runt omkring att jag har sagt saker, jag har gjort saker, som gör att hon inte längre vill vara med mej. Men hoppsan, hon har ju precis skaffat kille, SÅ lägligt…! Och dom här sakerna som jag har sagt och gjort existerar bara i hennes fantasi. Men ett smidigt sätt för henne att slippa mej och få vara med sin kille. Nu har vi inte hörts av på ca 3 år. Alla hennes vänner, dom hon hade då i alla fall, jag gissar att hon gjorde likadant mot alla, samt hennes familj, vände mej ryggen helt direkt. Förutom då hennes kille. Jag har sprungit på dom på Ica nån gång och hon pinnar ju iväg jädrar, men killen… "Men tja Sandra, fan vad kul, vad gör du nu för tiden då??" etc etc. Och för att nu gå tillbaka till Vätternfestivalen så hände samma sak där. "Tjena Sandra, läget?? Va’ fasen, kom till vårat bord, det är världens drag där, kom och sätt dej!!", och så stora kramen. Han som borde hört mest skit av allihop. Visst, det är trevligt av honom att bilda sej en egen uppfattning, men tror han då ens för två sekunder att jag tänker gå ens 3 meter från hans lilla hyena till flickvän..?? I och för sej, hade varit underhållande att se hennes min om jag kommit där och slagit mej ner. Likaså när vi stod och hoppade till E-type så fick jag plötsligt en arm runt halsen. Jag fick panik och fäktade vilt. "Hej Sandra. Är du arg?". Då såg jag vem det var och sa "Näe då, jag är inte arg. Inte på dej…". Sen hann jag inte höra svaret för han for iväg illa kvickt. Fast sen är grejen att det var mej han blev intresserad av först. Det var mej han kom fram till och bjöd upp den där kvällen på Shippers. Men när jag hade pojkvän så var det ju inte lika kul. Men vi sågs ju hos Karin sen, och vi ville båda se fotboll medan Karin skulle se Idol eller vad fasen det var, det var vi som pratade och dessutom hade nåt att prata om… Men det vill förstås inte lilla tösen höra talas om, men man förstår ju om det brände i hennes svartsjuka lilla hjärta… Jaja, resten av festivalen var hur kul som helst!! Och alla retar sej på E-type, han är "ute", det ena med det andra. Men när han sen står på scen så står 4000 nedanför och hoppar och kan varenda rad i varenda refräng… Det är ganska märkligt
Och även Noice är ju helt kanoners!! Såg dom på Bolaget i vintras, hade sett fram mot detta sen dess Sen blev det en Med eller utan-macka och sen hem och somna gott.Jag räknade ut denna månad att jag skulle få lite över så det skulle räcka till lite möbler till flytten och så, det var lugnt. Men så var jag tvungen att hämta ut medicin igår. Höll på att slå i backen när det gick på 1300 spänn!!!! Och då var det ändå subventionerat eftersom det gick över 900… Fick gå in på sparpengar för att ens kunna lösa ut det. Och detta är alltså en medicin som jag bara fått tilldelad, utan att nån följer upp det. Funkar den för mej, Är det för mycket, Behöver jag nåt mer, Täcker den det den ska? Himla gemytligt… Så jag kom hem med mat för en månads samt lite möbler till flytten i en grönvit ful jävla påse
Var inte trevligt igår. Sen skulle jag till Per-Åke på arbetsförmedlingen. Det gick bra, han är väldigt lugn och sansad och försöker få ut det bästa av allting. Så det kändes bra att gå därifrån. Jag kanske nämde tidigare att jag eventuellt skulle ha praktik på en veterinärstation, men det sket sej hur som helst. Nu skulle han ringa en djuraffär i stan istället. Och han ringde i morse och hade fått napp så nu ska jag ringa dit och själv bestämma hur vi ska göra. Spännande!! Sen blev det en Burger King med Pernilla på Wallride, och då var det ju bara att spy. Ut med allt som fanns inuti, om jobb, vänner som sviker, och om livet i största allmänhet. Himla skönt, Pernilla är bara så bäst!!!!!Vad ska man skriva mer…? Vi fick stryk av Hemgårdarna i vårens sista match med 3-2. Jävligt surt eftersom vi vann tidigt i våras med 11-1. Sen är väl inte jag den som skyller ifrån mej på nåt sätt eller så, men domaren…. Det ena laget blir avblåst för att den som kastar inkast har tårna över linjen, medan det andra laget kan sparka sej i baken när de kastar inkast, utan åtgärd. Vår toppforward som är kanske 150 cm blev ständigt avblåst för att ha använt "osjyssta metoder" mot deras mittback som är 180 cm… Mickan hade inte ens även om hon velat, kunnat rubba den här bruden… Så den nivån var det. Och sen attityden. "Jag blåser när jag vill, jag dömer som jag vill, ingen ska bestämma, det gör jag själv" etc. Ännu en nysvensk som bara älskar att vara i centrum…. *inga fördomar, utan fakta* Hur som helst så var det en tråkig avslutning på våren.
Nu ska jag leta på lite kläder och sen knalla iväg till psykolog-Anna. Sen vad vi ska reda ut idag. Brukar inte bli mycket reda ut, bara för mej att babbla på i 180 för att få med så mycket som möjligt under de här 45 minutrarna.
Ajöken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar