Och hör också, givetvis…!Efter det telefonsamtalet som kom nästa; boka vaccinationstid till katterna. Lika bra att ta allihopa på en gång
Fick tid imorgon 10.30. På så sätt är de riktigt bra på djurkliniken här i stan, man behöver aldrig vänta någon längre tid. Men sen är det bara att hoppas att det är Cerim som vi ska träffa då Björn helst inte tar i katterna och visar det ganska tydligt.Igår fyllde syster-yster år, även hon börjar bli gammal, haha
Banan-å-sjåckla’ [Banan och choklad]-tårta. Varför ändra ett 21-årigt koncept liksom Vette fan, jag börjar tycka sämre och sämre om tårta :-/ De ap-färska bottnarna, marsankrämen, grädden… Allt smakar som en enda gegga bara. Efter tårtan var det dags för buggkurs och igår var det riktigt skoj! Mycket roligare när grabbarna vet vad det handlar om och inte bara räknar steg och gör vänstersnurr. Får väl se hur pass jag får använda kunskaperna på fredag, då är det Arvingarna i Folkets Park Men med risk för att halka på något ölglas och sopa i som en padda så tror jag att det får bli mest hopp-och-studs-dans, där man har lite mer koll på fötterna Annars har det varit träligt ett tag. Igen. Jag kan fasen inte se någon framtid. Mina veckor hos Marie har snart nått sitt slut. Vad gör man sen?? Vart i herrans namn söker man praktik där det finns chans till jobb?? Förslag mottages tacksamt. Här i stan så är det inte fråga om att rekrytera, utan lägga ner så mycket som möjligt. Sen så slutar jag 10/10 och har nästa träff på AF 3/11. Vad har de tänkt att jag ska göra i tre veckor??? Sen så har jag inte minsta lust att inleda nån ny praktik, träffa nya människor och sen vara deras lilla städerska i några veckor, innan de fattar att jag är där för att lära mej verksamheten. Okej att man ska hålla rent på sin arbetsplats, men det ingen har gjort på typ 3 år känns inte som att jag borde behöva göra heller. Näe, jag fattar inget. Sen så har ju våra änglar i Rosenbad bestämt att man bara får sjukersättning ett visst antal dagar, så snart lär väl FK tycka att nu får inte Sandra vara sjuk längre. Och eftersom denna stad håller på att dö ut så lär de börja tjata om att man antingen ska pendla eller flytta. Eller hur, jag fick ta ambulansen till psyk-akuten när vi skulle flytta 300 meter, säkert att jag fixar att dra iväg nånstans då… Näe jag klarar att jobba, men att köra flera timmar till och från jobbet varje dag, det skulle jag då inte orka. Bara hoppas att Lavinia och kompani på psyk kommer på något bra. För som det är nu så vet jag inte alls vart jag ska göra av mej själv riktigt.
Och nånstans i nån tarm börjar det även kännas som att man kanske borde bilda familj snart. Och (detta är invecklat) inte för att jag älskar ungar eller på nåt sätt tycker de är världens under, utan att jag bara känner att det är något man "ska" göra och det börjar bli dags. Sen kommer ju givetvis vår egen unge att vara världens under, medan alla andra snoriga, skrikiga, bortskämda, oförskämda ungar bara kan gå och gräva ner sej nånstans. Nu har vi ju inte varit tillsammans så länge, men jag har ingen lust att gå och vänta "bara för att" och tiden bara går. Jag tänker inte bli en "gammal" förälder. Jag vill ha ett liv efter dessa 18 år. Jag vill kunna spela fotboll med barnbarnen. Blir jag 30 så tror jag fan jag skiter i det hela. Så det börjar väl bli dags att i alla fall planera nu. Men hur ska man kunna ha en unge om man inte har en framtid ens själv?? Man ska helst vänta tills ekonomin är stabil och så. Visst, men vi ses om…..typ aldrig då. För jag kan inte se när eller hur min ekonomi skulle kunna bli stabil. Och om staden är död nu, vad ska den då vara när vår unge ska utbilda sej och skaffa jobb?? I och för sej så är det bara att hoppas att den har bättre psyke än vad jag har och söker sej från detta ställe.
Många frågor…
Ska ner till Pernilla och hälsa på. Och idag blir det fasen ingen Burger King, jag måste börja tänka på vikten! Jag som hade så snygg kropp, jädra Fredrik!! :-) Här lever man ett hälsosamt liv med hård träning och en mumsig sallad typ varannan dag, så kommer han och förstör
Näe allvarligt, nu jädrar börjar det gå för långt. Tuttarna är fasen snart som de var innan operationen, varenda top blir en söt mag-tröja, jag tror jag spräckt tre par byxor i sommar… Näe nu får det vara nog, ja det får det! Återgår till mina smarriga gräsmattor till middag Träningen skulle jag börjat med idag, med det förstörde ju Peter, fick sitta i telefon med ticnet halva förmiddagen istället Ajöken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar