Andra mötet på LSS, långdistans-löpning och Hedwig hos veterinären med trasig svans

Idag var jag på mitt andra möte på LSS. Och det gick väl skapligt. För första gången verkar någon fatta att jag behöver en samtalskontakt!! Sen frågar de en del vad jag behöver hjälp med… Hur fasen ska jag veta det, vad KAN jag få hjälp med, är väl en mer relevant fråga?? Går ju kanske och knölar med en hel del som jag inte ens vet att det går att få stöd i. Men nu har vi bokat några tider framöver, så det ska nog bli bra!

Sen går jag och väntar på svar om praktikplats. Och det verkar som de går in för det ordentligt, jag hörde ryktesvägen att de tagit kontakt med i alla fall en av mina referenser  Hoppas hon talade om hur OTROLIGT snäll och duktig och trevlig jag är!  Näe men det känns bra att de tar det hela på allvar!

Sen var jag och tränade. En hel vecka sen jag var på gymmet, nästan en evighet ju! Och det gick bra, körde "långdistans" idag; 5 km på löparbandet  Jaja, långdistans för mej i alla fall…! Funkade bra med maskinerna också, tappade nog inte alltför mycket under min snorighet 

Sen när jag kom hem så kom en blodig Hedwig och mötte mej i dörren. Fick lite lätt panik och fick jaga ikapp henne och kolla vart blodet kom ifrån. Det visade sej att hon hade ett ganska stort och ganska djupt jack i svansen och ett sår på foten. Men hon hoppade i sitt klösträd och verkade inte direkt påverkad. Kollade på Sune också, men han hade inte ett märke, jag tänkte om de slagits. Jag ringde direkt till djursjukhuset och fick komma dit direkt, himla skönt! Veterinären var övertygad om att hon hade blivit biten, och det köpte jag. Han kände och kollade, tvättade såret, och katten reagerade inte. Det var mer intressant vad som hände utanför fönstret. Bäng-katt, det var ju så det gjorde ont i både mej och veterinären bara av att se eländet  Hon fick en spruta som gjorde henne lullig, och hon spydde upp hela frukosten… Lätt att hålla en lealös katt i famnen och sen torka kräks… Efter 10 minuter kom veterinären tillbaka och gjorde såret fint. Det går inte vidare bra att sy i en svans så han klippte bort den lösa hudfliken och la på några gel-kompresser. Och sen ett snyggt rött bandage. Hon fick antibiotika-spruta i nacken och sen fick hon vakna! Fick en massa omläggningsgrejer och ett recept med mej hem. Så nu blir det att böka med omläggning av såret och att peta i katten antibiotika i ett par veckor…

När jag skulle betala så låg inte plånboken i väskan… Vaddå panik… Såg ju framför mej hur jag glömt den på gymmet… Frågade om det var okej att jag kom in senare på eftermiddagen och betalade och det gick bra. Kom på i bilen att jag hade haft plånboken hemma, så jag hade i alla fall inte glömt den någonstans. Jag hade djursjukhusets visitkort i plånboken, så när jag tagit ur det för att ringa dom så hade jag missat att lägga tillbaka plånboken i väskan. Himla smidigt… Men man är inte vidare smart när katten står helt blodig framför ‘en. Så fick jag ringa Fredrik så han kunde föra över pengar till mej, jag hade ju inte riktigt 1200:- kvar på kontot… Sen åkte jag ut och betalade 

Åkte ner till stan. Vågade ju inte lämna Hedwig hemma med mördar-Sune, så hon fick följa med till Fredriks jobb och sitta där i sin bur medan jag gick till Apoteket  Sen tog jag ut henne en sväng i butiken så hon fick skrämma lite kunder, hihi  Fick faktiskt höra att hon var söt, det ni! 

Sen åkte jag hem med henne, plockade ner tvätten och hängde upp mina träningskläder. Missade ju det innan… När jag skulle lägga in tvätten i garderoben så såg jag vår stora tavla stod på golvet. Och helt plötsligt var Sune friad från misstankar. Är ganska säker på att lilla fröken blivit lite väl nyfiken på tavlan och lyckats peta ner den och haft svansen emellan. Tyckte väl att jacket var lite för "snyggt" för att vara tuggmärke… Jädra tur, hon kunde ju fått träramen i huvudet eller vad som helst…!! Men skönt att kunna fria Sune i alla fall, blev ju orolig att vi inte skulle kunna lämna dom ensamma alls. Men nu har man lärt sej att saker kan hända ändå…

Här kommer några bilder från veterinärbesöket och känsliga tittare varnas:

Börjar bli en aning yr i mössan…  *Mattes klyfta är bonus…*

Kissen är ganska väck och svansen kan börja lagas! På höger bakben syns det andra såret jag skrev om.

Såret efter tvätt. Skinnfliken som ligger över såret klipptes bort så ska ny hud bildas så småningom.

Hemma i tryggheten igen; trötter och med en söt röd tåt på svansen! 

Nu har man lugnat ner sej en aning, men fasen vet om jag inte gjort mej förtjänt av en Smirnoff ice ikväll, vet att det står en iskall i kylen…  Jaa, varje dag är ett äventyr. Eller nästan varje dag i alla fall….!