Till er som på något sätt halkat in på enbart bloggen;

Jag har även en hemsida där jag skriver mera om vem jag är, om min Asperger, jag har mera bilder, jag berättar om resor jag gjort, skriver om mina djur, har en minnessida, en gästbok och mycket mycket mera!
Se sidan här!


Blogg listad på Bloggtoppen.se
Photobucket

söndag 18 juli 2010

Bada, Sjöbris, Borensberg, semestern-är-slut-ångest och hellre lägenhet än hus

Dags att uppdatera lite igen då. Dator och blogg prioriteras inte riktigt just för tillfället, känner jag :)

Hur som helst, i fredags var det en härlig sommardag! Sovmorgon, sol, bad och en sväng till krogen på kvällen :) Vi var nere vid Boren och badade. Och inte ens jag kan neka till att det är riktigt skönt i vattnet. Dock så kan jag verkligen neka till att det är härligt, mysigt eller roligt att bada… Går ju och väntar på att bli uppkäkad av en haj eller nåt. Eller i alla fall bli biten av en kräfta eller kanske en siklöja. Ingen vidare trevlig badplats det där. Och snäll som jag är så doppade jag i Elliot också, ska jag så ska han liksom :) Näe men han såg ut att behöva det, han flämtar och ligger helt utsmetad på backen. Och han är som jag; gillar inte alls vattnet men kan inte neka till att det faktiskt är rätt skönt när man väl är i…



Sen blev det ännu en stund i solen och sen gjorde vi oss i ordning för kvällen. Tog bussen in till stan, lämnade av Elliot i vår lägenhet och knallade sen ner till Sjöbris och PM’s sista spelning där för säsongen. Lite tråkigt, det har varit helt fantastiska kvällar!! Och denna var inte sämre, snarare tvärtom! Träffade Madelene och hennes pappa där och dem var det bra röj i! :) Så vi dansade; både bugg, hopp och studs och ”julgrans-dansen” :) Och när det blev lite lugnare toner så vågade sig t.o.m Fredrik upp och hålla lite om sin sambo :) När det var slut hämtade vi Elliot och sen var Madde snäll och skjutsade hem oss. Så det var en riktigt trevlig kväll, får vi göra om snart!! ;)

Och man kan ju säga att Peter, Mats och Nanne hade tur med vädret på Sjöbris för igår regnade det. Fanns inte så mycket att göra hemma så jag åkte till Borensberg och hälsade på Marie på jobbet. Vi fikade och pratade en massa, som vanligt. Hon lämnade mig i ca 1 ½ minut för att hämta något, men se det ska man inte göra…! :)

Jag tycker den var jättesöt! :)

När hon stängt fick jag för mig att gå en liten sväng utmed kanalen, har ju aldrig gjort det förut, inte åt det hållet i alla fall. Men efter en stund slutade ju ”allmän väg” så det var lika bäst att vända :) Och varmt och kladdigt som bara fasen var det i luften!

Kom hem och mötte Fredrik och Elliot i dörren. Så jag följde med dem på promenad. Och som man kanske kunde räknat ut med bakdelen och en tavelkrita så kom vi inte speciellt långt innan himlen öppnade sig och det blev skyfall och blixtrat och dunder (dock inga ”magiska under”… :) ). Och sen höll ju det på i princip tills vi kom hem.

Himla härligt sommarväder då…

Jag hade planerat att göra pannkakor, men när jag väl kom hem så hade jag varken ork eller lust och dessutom så hade ”någon” druckit upp mjölken. Så det fick bli….pizza… :P Men näe, jag står fast; det går ner kanske en halv, sen packas det i halsen!

Idag (tror vi..!!) kommer mor och far hem från utlandet så nu blir det lägenhet igen! Och en del saker kommer man sakna, andra inte. Visst har det varit skönt att sitta ute och sola, bara sitta och sitta på kvällarna och allt det, men….näe. Vi kom fram till att om man inte har kåken mitt ute på en åker i Godegård eller nåt liknande så köper man fasen inte hus för att ”få vara ifred för grannarna” i alla fall…!! Rent så så har man ju grannarna närmare inpå sig i hus än i en lägenhet. I en lägenhet har man dem vägg i vägg eller över/under. Här han man dem på alla håll, och är man ute så finns det inte ens väggar emellan. Precis allt man gör på altanen registreras, om man är i trädgården, om man åker nånstans osv. Och speciellt när en granne tar sig friheten att såga ner häcken mellan tomterna innan ägarna till ena tomten knappt ens hunnit sätta sig på planet… Grannarna hemma är ett namn på en dörr för mig, de flesta känner jag inte ens igen. En har en hund vet jag, den hör jag ibland, en annan har tonårsungar, dem hör vi också emellanåt. Annars så har vi inte mer med varandra att göra än att vi hälsar i trappuppgången. (Och i förra lägenheten gjorde spån-skallarna inte ens det, däremot gick det jäkligt bra att gnälla till hyresvärlden så fort minsta ljud hördes inifrån oss… Fast just de två grannarna måste fasen rymt från psyket eller Skansen eller nåt!). Så näe, det blir lägenhet ett tag till för oss :)

Och imorrn är Fredriks semester slut. Måste säga att jag lider med honom. Fast för mig har det snarare varit så att jag haft ångest när sommaren börjar, för det är då som man fått jobba… Men främst minns jag känslan när jag gick i högstadiet och sommarlovet var slut. Jisses, jag tjöt ju varenda kväll i flera dagar!! Och som sagt, just i högstadiet. Vansinnigt tråkigt skolarbete, lärare som kunde gått och dränkt sig i dass, klasskompisar som även dem kunde gått och dränkt sig nånstans, i alla fall de flesta av dem. Vi var väldigt få tjejer i klassen och det var ju ständigt intriger! Vem är vän med vem och vem ”hatar” vem idag?? Vem törs man sätta sig bredvid på lektionen utan att det blir ett jävla liv?? Vem är kär i vem idag?? Vilken kille törs man prata med utan att få tre hysteriska brudar efter sig?? Näe fy fan, högstadiet var helt sanslöst! Och nog för att det hänt en del på senare år men på högstadiet lades grunden till att min skalle idag är kaos och antagligen aldrig kommer bli helt återställd.

Så jag kan säga att jag helt klart förstår känslan, efter ett par timmar på hans jobb så är man helt klart orolig för vart mänskligheten egentligen är på väg! Liksom ÄR folk verkligen så jädra korkade och slut i huvudet, eller låtsats de bara i nån slags tro om att det kan ge dem fördelar…?? ”Meh hallå, hur skulle JAG kunnat veta att det inte gick på nån försäkring om jag hoppade på min dator och den gick sönder, det talade du inte om för mig så nu får ju ni såklart betala reparationen och gör ni inte det så ska jag ringa till din chef för jag känner honom, och säga att det är dålig service här och förresten så gick den inte sönder när jag hoppade på den utan det var ett konstruktionsfel som gjorde det den gick sönder precis INNAN jag hoppade på den för det sa min kusin och det vet han för han jobbar i Stockholm och där vet de mer än vad ni vet!”. Liksom *SUCK*… Men efter en vecka känns det som du aldrig varit ledig, älskling! ♥ ;)

Annat var det på gymnasiet, då var det så man kunde sakna klasskompisarna om det gick för långt mellan gångerna vi sågs! :) Dels var (de flesta av dem) helt underbara och sen så var det väl sådär kul att hela dagarna sitta instängd i en lägenhet i SKÄNNINGE och vänta på att en grinig pojkvän skulle komma hem. Hade man tagit sig för nåt så var inte det bra och hade man bara slappat så var inte det bra heller. Och ungefär så var det precis varenda dag. Så då kunde man verkligen sakna galningarna i skolan! Allt från lärare till klasskamrater. Dock så hände nåt efter studenten, de flesta av oss ”känner inte varandra” idag.

Nu kom Fredrik och Elliot tillbaka från promenaden så nu får vi väl se vad vi ska hitta på idag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar