Mera morfar, besöket på vårdcentralen och middag på Balkan

Lite småseg efter nattens brist på sömn och dagens bravader.

Till att börja med så hittade jag lite fler bilder på mig och morfar ♥:

Jag döptes. På hösten -84 nån gång.

Julafton -85. Mor och fars förlovningsdag f.ö. :)

Sen hittade jag en till bild. Den är inte morfar med på, men jag tyckte den var lite gullig :):

Lilla Sandra badar. Badbalja på en stol i köket. Det har hänt en del på 27 år... :)
Men visst var jag söt! :)
(Undra hur långa mammas byxor var innan hon vek upp dem....)

Det var dagens nostalgi-trip det!

Började dagen med att ringa vårdcentralen. Idag var det inget, jag fick en tid direkt. Eller direkt, kl 14 skulle jag vara där, men det gick utan krångel i alla fall. Så det blev några timmar på jobbet. En ganska härsig arbetsdag. Mycket att göra på få personal. Var rätt skönt att få åka hem. Fast jag var grisigt nervös. Visste väl egentligen inte för vad men hela situationen var olustig. Hamnade dessutom bredvid två zigenar-fruntimmer i väntrummet. De tjattrade hela tiden men jag kunde inte riktigt avgöra om de var glada eller skitosams... Hittade en broschyr om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) som jag började läsa. I korta drag går det ut på att man oroar sig överdrivet mycket över småsaker. Hmm, nåt som tål att forskas i... Sen kunde man även få ont och ryckningar i musklerna...
Jag fick komma in till "farbror" doktorn (kan han vara runt 35 kanske...?). Och de har nog en ganska fin timlön. Nu har ju jag frikort och har glömt vad ett läkarbesök kostar, men runt 300:-?? Och jag var där inne i kanske 7 minuter. Fick ligga på en brits med armarna ovanför huvudet, han konstaterade att knölarna var kvar och så var det bra med det. Så nu ska det till att stickas. Jag orkade inte börja härja så vi bestämde att i alla fall testa utan att använda kemiska preparat. Jaja, testa går ju, det KAN ju ha slagit över i skallen... :) Detta görs inte på vårdcentralen utan en remiss skickades till Punktionsmottagningen på US i Linköping. Kollade lite på Östergötlands landstings hemsida:


Finnålspunktion

Finnålspunktion är en teknik där man med hjälp av tunn nål aspirerar (suger ut) celler från en förändring, t.ex. en knöl i ett bröst. Dessa celler stryks sedan ut på ett objektglas och färgas. Cellerna bedöms sedan av en läkare. Om förändringen sitter djupt eller är svårtillgänglig på annat sätt kan ultraljud, datortomografi eller en liknande metod användas för vägledning. Provtagningen känns ungefär som ett blodprov och tar ca 10 minuter, du kan gå hem direkt efteråt.

Jag känner mig megalarvig, men jag tycker inte det lät ett dugg trevligt... :-/ "Känns ungefär som ett blodprov", jag har ingen aning om hur ett blodprov känns och definitivt inte i armhålan!! (Mindre smidigt ställe att smeta emlasalva på, om man nu gått på det tramset...!) Det enda blodprovet jag tagit vaken måste de gjort nåt knasigt med för det gjorde så satans ont och jag vrålade som en stympad ko. Armen var blå i två veckor sen. Tror inte att det ska vara så "egentligen". Hade det inte varit mitt i natten så hade jag trott att de skickat in en prao-elev eller kanske en städare eller vaktmästare, men det var väl helt enkelt bara en vanlig jävla amatör. Och sura blev de för jag "skrämde de andra patienterna"... Nämen heja...

Så näe, jag kan inte påstå att jag riktigt räknar ner dagarna och då vet jag inte ens när det blir. Men visst, det är väl på ett sätt bra att hjulet snurrar, börjar bli jäkligt irriterande att ha det där skräpet där nu.

Var helt slut när jag kom hem så det blev att krypa ner under täcket. Ligga där och spela mobilspel och läsa lite bok. Och nu ikväll har vi varit på Balkan och ätit mat. Lax och potatis. Syster har ju fått för sig att åka utsocknes i några månader så vi firade lite... :P Näe vars...

Nu ska jag krypa ner och se om man kan sova nåt, helst utan mardrömmar. Imorrn är det jobb igen, och på kvällen ska jag göra något riktigt skojigt som jag berättar om senare! :)