Läget just nu

Inget bloggande på "ett tag" igen. Men det händer helt enkelt inget. "Är det nåt som hänt??" frågade en vän tidigare idag. "Separation, flytt, utstämpling, annars är allt bra", blev svaret och det är ju så det är. Lägg sen till lite Asperger, lite allmän depression, lite ensamhet, en vän som flyttar 100 mil bort. Den som mår bra mitt i det där är nog inte helt frisk. Sen går det upp och ner. Ibland funkar det och man ser framåt, ibland är det svart. Man fattar inte alls hur man ska klara sig igenom allt. Man ser allt som behöver göras, man ligger under sömnlösa nätter och tänker "Imorrn... IMORRN ska jag.....", så vaknar man, kliver ur sängen och....näe. Glor på tv, kollar tidningen, går och lägger sig igen, vrider och vänder sig. Hur fan ska man ta sig ur detta???? Men jaa... Kommer säkert överleva denna gång också!

Men det blir inte så mycket att blogga om. Antingen "Uuuuhhhh, jag vill dö!!!!!!" eller "Vakna, sitta vid datorn, äta, sova". Spännande...

Idag har jag i alla fall varit hos Marie och fikat! Och löst världsproblem såklart! Även idag tror jag vi kom fram till en del! Gött att få ventilera i alla fall, det finns ju som sagt en del nu när man knappt ens tar sig upp ur sängen och in i duschen.
Imorrn ska jag träffa min nya läkare! Och min ny-gamla psykolog Malin. Lite nervöst, en's öde ligger ju verkligen i nån annans händer. Men det är väl bara att gå in lite bakfull och dan med öppna sinnen och säga att.....jaa nåt. Håll en halv tumme för mig i alla fall. Planen är att få bli sjukskriven i alla fall året ut. Möjligtvis januari ut så jag slipper stå på Arbetsförmedlingen 2/1. Men jag behöver verkligen få ta en sak i taget nu. Orkar inte tänka på, eller rent av sköta en sysselsättning samtidigt som allt annat nu. Men vi får väl se, se vad det är för en tjomme man ska ha med att göra nu. Han får ju anstränga sig om han ska leva upp till Lavinia...

Det blir allt några rader även om jag tycker att jag inte har så mycket att skriva...