Långtråkig dag, en liten lista och sorgliga nyheter :(

Har haft en grymt långtråkig kväll. Sådär att det nästan kryper i kroppen, det är NÄSTAN att det varit aktuellt att ge sig ut på löparrunda eller nåt. Men en blick på termometern och krampen i lungor och luftrör kommer innan man ens hunnit ge sig ut. Jävla skit-årstider som väntar nu!! Sitter och glor på "Beck" med ett halvt öga, men det känns som man kan de där filmerna utantill. Fast visst är de bra...!
Sen blev det ordentlig "diskussion" eller vad man ska kalla det efter efter mitt inlägg om barn :) Trevligt med reaktioner, men inte när det jag skriver misstolkas så till den milda grad att jag nästan (jag skrev NÄSTAN) kände mig påhoppad där ett tag. Sen vet jag att jag lätt eldar upp mig när jag sätter igång med nåt och skriver kanske lite väl rakt på och ärligt, och handlar det då om något som berör så kan det lätt misstolkas. Och det blir lätt frustrerande när man känner "Men det var ju inte alls SÅ jag menade, och det borde väl DU veta, som vet det mesta om mig??" Men nu tror jag att blodtrycket är på normal nivå igen, både här och i Borenshult :)
Men detta med ungar är visst riktigt kontroversiellt där man i princip inte "får" ogilla barn eller uttala sig om dem och för allt i världen inte om uppfostran om man inte är "insatt"=har barn själv (Och nu menar jag inte din och min diskussion Anna, fler har uttalat sig men inte riktigt kunnat stå för det, för ovanlighetens skull...). Tänk om det vore så på flera fronter, som t.ex. när det gäller psykisk sjukdom, det finns så jävla många förstå-sig-på'are där ute som ska tala om (INTE ifrågasätta det de inte förstår och be att man förklarar, för de vet redan allt...) hur man mår och hur man ska leva utan att själva ens kunna stava till "skittsoaffecktiv syckååås"...

Jag var och hälsade på på Joannas sida precis. En aspergare precis som jag men vi är ganska bra exempel på hur olika diagnosen kan te sig, det är ganska intressant! Hon har milt sagt kommit längre än mig vad gäller att acceptera och anpassa sig efter situationen. Ett av mina stora problem är att jag VÄGRAR acceptera. Jag har inte minsta lust att "lära mig" leva med nåt jävla handikapp! Vill inte "lära mig" hur man ska tänka och göra för att anpassa sig till samhället så bra som möjligt. Jag orkar helt enkelt inte. Om jag inte har "normala" impulser så känns det som det lika gärna kan kvitta. Och som jag skrev nån gång så ligger mitt problem mer där än i själva Aspergern. Rädslan för att vara annorlunda ställer till det mer för mig än själva diagnosen, kan man väl säga. Sen vet jag inte om jag skrivit det men min diagnos har börjat ifrågasättas, inte minst av mig själv. Och det gör ju det hela ännu värre. Okej, det finns inte ens nåt att skylla på, jag är alltså dum på riktigt??? Men "fortsättning följer" på den fronten.
Men vad jag skulle komma till vara att Joanna hade en lite kul sån halvt omogen lista och jag känner att det var längesen nu :):


Fyra jobb jag haft:
1. Underhållare/servitris på en catering-firma. Jag var väl i början av tonåren och det var det första "jobb" som jag fick betalt för och även om det inte handlade om några stora summor så hoppas jag att skatteverket inte är långsinta :)
2. Vårdare/undersköterska på ett korttidshem/fritids för barn och ungdomar med Autism/Asperger. Rätt person på rätt plats, jajjemän...
3. Äggplockare/packare, maskinoperatör och hönsskötare på ett ekologiskt hönseri
4. Kassabiträde/lagerarbetare i en leksaksbutik i ett köpcentrum. I Sveriges femte största stad, två månader före och två månader efter jul. Jobbade även i samma butik i Motala i två månader före och två månader efter jul året innan. Jag har träffat fler barn än vad de flesta gör under en livstid, vågar jag hävda. Men VÅGA ifrågasätta (INTE "tala om hur man SKA göra") hur man som förälder tänker när man dumpar sitt barn ensamt i butiken så det lever fullkomligt djävulen både högt och lågt, alternativt ställer sig i ett hörn och gråter i högan sky, medan man själv shoppar loss i klädbutiker, det får man inte!!! Ajja bajja! För man "fattar inte nåt" för att man inte har egna barn. (Inte för att jag är långsint, men GET MY POINT snart för fan!!... :D)

Fyra filmer jag kan se igen och igen:
1. "The Legend of 1900"
2. "The guardian"
3. "Ladder 49"
4. "Ice age"

Fyra städer jag bott i:
1. Motala
2. Skänninge. Jag fick men för livet av den skithålan och dess invånare.
3. Om riktigt tillfälliga boenden som semester-veckor räknas så Cabarete och...
4. ...Playa del Inglés

Fyra tv-serier jag gillar:
1. "2 ½ men"
2. "Rederiet"
3. Räknas "Så ska det låta" som tv-serie..??
4. "Arkiv X"

Fyra ställen jag varit på semester:
1. Gran Canaria
2. Dominikanska Republiken
3. Lanzarote
4. Egypten

Fyra hemsidor jag besöker varje dag:
1. Facebook
2. Statcounter
3. Min egna sida och blogg
4. Twitter

Fyra favoriträtter:
1. Snabbmakaroner och fiskbullar
2. Ravioli
3. Spaghetti och köttfärssås
4. Nudlar och kyckling

Fyra skolor jag gått på:
1. Skolgårda (1-9)
2. Zederslund (Gick 4:an där då de renoverade Skolgårda)
3. Vätternskolan (Gymnasie)
4. Livets hårda skola (Från livmoder till moder jord)

Fyra saker i min lägenhet:  (Kan man inte få säga fyra saker som INTE finns istället...??)
1. Akvarie
2. Klösträd
3. Kylskåp
4. Sune/Hedwig

Fyra platser jag gärna varit just nu:
1. Gran Canaria
2. I min nya lägenhet, FÄRDIGFLYTTAD
3. Cape Canaveral, bara för att liksom
4. Under nåt täcke kanske

Guuuuuu' så spännande!!!!!!!!!! Eller nåt.


Fick väldigt tråkiga nyheter för en stund sen; Varken Oliver's eller Rasmus' mamma finns längre :( Både Mysan och Cickan har fått vandra över regnbågsbron, med ca 2 månaders mellanrum. Uuuuuusch vad hemskt, vill inte tänka på vad Anna och Jonny går igenom nu!! Tänker på er!! ♥ ♥ ♥
(Men svältande Biaffra-ungar berör mig inte, Anna G..! ;) )

Om man skulle leta på sänghalmen då. Får väl se hur natten blir, de har varit rätt jävliga på senaste tiden och det blir väl inte bättre efter dessa nyheter :(