Det blev till att pussla. Och lyssna på musik såklart. Och fråga mig inte hur det kom sig, men det föll sig så att denna fick rulla:
Många käcka bitar, helt klart. Men när man pusslar så sysselsätter man sig inte med så mycket annat än att tänka så jag lyssnade på texterna och spann vidare. Jag vet inte om jag är HELT ute och cyklar, men jag tolkar varenda text som att livet bara är ett nödvändigt ont på väg mot DÖDEN. För när döden kommer, då kommer man få det så bra, så fint, allt är så vackert, änglakörer, lammungar, sjungande barn (fy för fan) gud fader och den helige Anders, haleluja och hela köret! Jag har alltid tyckt att religiösa är smått sinnessjuka men detta gör mig mörkrädd.
Jag har inte mått speciellt bra under perioder i mitt liv. Inte känt mig hemma nånstans, inte känt nån direkt samhörighet med någon alls, man känner sig inte älskad, inte efterfrågad, inte önskad. Det är ju tur att jag aldrig varit speciellt lättlurad och att jag som sagt alltid dragit vissa paralleller mellan religion och sinnessjukdom. Tänk om någon kommit i helt fel tid i mitt liv och berättat om allt det här fina som finns på "andra sidan", jag hade inte levt vidare en minut till i onödan! Jehovas vet jag ringde på EN gång när jag bodde ensam (enda stället som det inte funnits portkod) och de var precis som alla såna där virrhönor borde vara: Trevliga, berätta kort vilka de är, hota lite med djävulen och domedagen, lämna ett nummer av "Fyrtornet" eller vad den heter, "hör av dig om du vill veta mera" och sen tack och hej. Jag som hört så många historier om hur man blir av med dörrknackare att jag nästan sett fram emot den dagen då just Jehovas ringde på... Men hade någon kommit och ringt på och sagt "Hej, känner du dig ensam? Vill du komma till vår lokal en gång i veckan, fika lite, spela lite musik, bara umgås, ta hunden med dig!" (Det var ju innan jag visste att jag var aspergare och inte gillade att umgås...), risken finns att jag hängt på direkt!!
Och om dessutom ska se det ur ett lite större perspektiv än mitt... Om vi byter seriefigur, vi går till den andre gubben - Allah - och muslimer. Hur kommer det sig att de har fler självmordsbombare än vad det finns lårbenshalsbrott på akuten under januari..?? Blir de alla hotade och tvingade?? Tror inte det vaa... När de får höra om hur de blir mottagna på "andra sidan" så står de i kö till bomb-fabrikerna! Näe skämt åsido... De där bältena tillverkas ju inte i nån bombfabrik...! Men vi anklagar islam för att vara så hemskt och människorna blir hjärntvättade och lockade (LOCKADE, inte tvingade...) till att utföra.....allt möjligt konstigt. Men ärligt talat... Hur långt efter är svenskarna med sin kristendom egentligen...?? Om det räcker med en tråkig fredag och ett 1000 bitars-pussel för att förstå var de andliga sångerna egentligen handlar om? Hitta på nåt annat än inre röster och demoner, vilket jag har tillräckligt av ändå, så då är jag på direkt, jag gör det som krävs för att få lite vänner och bli väl mottagen när jag vänt näsan i det blå! Fast idag har jag dock inte så bråttom dit.
Som sagt, tråkig fredag var det... Imorrn ska jag i alla fall kolla läget i Tranås! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar