Ont, ont, ont. Livet är inte vidare skoj just nu.

Mitt liv stavas S-M-Ä-R-T-A just nu… Jädra mun och värka!! Fast det är mer irriterande än vad det gör ont faktiskt. Irriterande att käken är stel så munnen inte går att öppna, irriterande att ha denna ständiga molvärk i örat och ner mot halsen, irriterande att ena halsmandeln är svullen så det känns som man har svalt en golfboll och som satt sej lite snett. Förra gången fick jag ju ta värktabletter efter klockan och inte efter behov för att överleva. Nu blir det en panodil nån gång ibland, när jag blir riktigt trött på’t. Och som jag varit inne på, aldrig tänker man lika mycket på mat som när det absolut inte går att äta… På väg hem från mor och far så svängde vi förbi Mc Donalds. Tänkte att en liten cheeseburgare borde jag väl kunna klämma ner. Och även en liten påse pommes. Men tji fick jag… De första pommesen, jag trodde ärligt talat att jag skulle svimma. Men sen när jag fått in snitsen så funkade det skapligt i alla fall. Sen burgaren. Jag funderade en stund på att sätta mej på den så den blev platt. Fick ju försöka lirka in den i mitt lilla brödintag, och tugga snabbt och tänka på något annat. Samtidigt som man är hungrig så man skulle kunna sluka allt på en gång. En och en halv burgare, sen fick det vara nog, jag såg fasen stjärnor. Så nu har jag fått lite i magen i alla fall.

Blir så jädra sur när det gör ont, och ännu mer när jag inte kan äta. Men än så länge så tror jag inte att jag varit störande otrevlig  Vette fan vad man ska göra, om jag ska avvakta några dagar till eller ringa tandläkaren. Känns ju sådär att gå dit och ändå inte kunna öppna munnen mer än 2 cm. Skulle ju kunna göra som senast; ta en liten cocktail av det man hittar hemma i medicin-väg, både smärtstillande och lugnande. Men kanske inget att direkt rekommendera. Besöket då minns jag inte så mycket av, men jag vet att jag höll på att tuppa av när jag kom ut och fick sitta ner utanför socialdemokraternas högkvarter en stund tills det värsta gått över. Näe, det är riktigt jävligt. Hade ju hellre haft ont i en arm eller ett ben eller så.

Imorrn blir det jobb, första dagen på sista veckan  Sen blir det väl att packa lite, MÅSTE ta tag i det där nu. Känns ju jättebra när man helst bara vill gå och gräva ner sej nånstans och vakna om ett halvår och knalla in på "Med eller Utan" och dra två baguetter -en skagen och en kyckling/chili- utan att blinka…

Näe livet är inte vidare kul just nu. Får väl hoppas att det blir bättre snart. men men, det är väl lika bra att ta allt skit på en gång så man är av med det sen! Men såsom mitt liv alltid varit så undrar man snarare vilken nästa smäll blir.