Sorgens dag i skådespelar-Sverige. Ännu en (om det så är 2 st på 6 år så är det ändå 2 för mycket!!) ung skådespelare som inte orkade med livet. Emil Forselius tog livet av sej igår. Och det bara SKA INTE hända, det bara är så!! Sverige MÅSTE fånga upp de här människorna innan små barn mister en förälder, innan föräldrar mister sina barn, innan människor förlorar sina syskon eller vänner. Det känns så jädra onödigt!! Hur svårt är det att få en människa på rätt köl igen om man bara försöker?? (”Been there, got the t-shirt” som de flesta av er vet…). Men näe då, strunta i svenska sjukvården och skicka miljoners miljarder i bistånd till utlandet istället…! Liksom folk runt om i världen kommer alltid svälta, alltid vara krigsdrabbade (i alla fall det finns makt-kåta människor och religiösa idioter), naturkatastrofer kommer alltid inträffa, oavsett hur mycket pengar vi pumpar in i andra länder. Men HÄR och NU, i Sverige på 2010-talet, så bara SKA vi ha total nolltolerans vad gäller sådan extrem psykisk ohälsa att det slutar med att man tar en genväg till bårhuset. Så JA, enligt mej så är deprimerade svenskar (betydligt!) mer värda än krigsdrabbade afghaner. Jag förstår ärligt talat inte hur samvetet kan tillåta ‘en att stoppa pengar i svindlar-Röda korsets töntiga bössor medan just DIN son/dotter/mamma/pappa/bror/syster/vän kanske befinner sej i ett mörker till synes oövervinnerligt. ”Det ena behöver inte utesluta det andra”, näe kanske inte, men 1000 spänn till psykvården gör helt logiskt mer än vad 500 gör… Jag gillar verkligen inte när folk tar livet av sej, jag rättare sagt HATAR det!! Det bara SKA INTE hända!!! 
Vad gäller just Emil nu så är det ju för sent, det är bara att ”hoppas” att han funnit någon slags frid och att detta medfört ett steg mot det uppvaknande som samhället verkar behöva!
Jag tänker inte sitta och predika om vilken fin och underbar människa Emil Forselius var, för det har jag ingen som helst aning om!! Jag kan inte med såna ”drama-queens” som spelar på andras olycka för att sätta sej själva i centrum; såna som är ”närmast anhörig” så snart någon inom samma postnummer-område går bort. Men som sagt så tar jag grisigt illa upp när folk, och främst yngre, väljer att inte leva längre. Antagligen för att jag själv varit där och med facit i hand vet vilka förhållandevis små medel som krävs för att man ska, kanske inte helt och fullt ”vilja” leva igen, men att i alla fall INTE VILJA DÖ.
Och är det inte den ena skiten så är det den andra… Är det inte en människa så är det ett älskat djur. Idag är det ett år sedan som Marie’s ”lilla” gullegris Spitz fick somna in till följd av mindre hälsosam kost. Gosenallar ska lekas med, inte ätas upp, men det förstod inte det dampiga yrvädret…!
Nu ”kände” jag honom ändå inte speciellt länge, men jag kan fasen sakna honom! Våra brottarstunder och våra kramstunder. En knähund på 45 kg. Hur jag satt och fick bita mej i läppen för att inte skratta när hans matte var skapligt förbannad på något han ställt till med under ett ADHD-anfall, och han bara stod och ”Näääe, men vaddå…?? ‘Asså, nu är det ju så att…..de’ va’nte ja’! De’ va’….jag vet inte vart han tog vägen, men JAG var det då rakt inte!!” 
Lilla gubben…!
Och så öppnar man tidningen och läser att Anders Eklund (Engla-mördaren) är aktuell i en utredning gällande en Motala-kvinna som försvann spårlöst 2007. Karl’n råkade befinna sej med sin lastbil i Mantorp (ca 3,4 mil härifrån) i samma veva. Alltså jag vet långt ifrån alla turer, men känns det inte en aning överdrivet…?? I artikeln står att läsa följande: ”Pär-Åke Ekholm (chef för Motalapolisens kriminalenhet) understryker att det i nuläget inte finns någon indikation på att också Motalakvinnan (utöver då Engla och Pernilla) råkat ut för Anders Eklund. Hon hade bara hunnit bo i Sverige en kort tid när hon anmäldes försvunnen och det kan inte uteslutas att hon rest tillbaka till sitt hemland. Att Somalia saknar ett fungerande folkbokföringsregister försvårar utredningsarbetet, enligt Pär-Åke Ekholm”. Jag vill absolut inte förlöjliga det hela på nåt sätt, eller försvara karl-fan men finns det verkligen inget annat att lägga skattepengar på…?? Det finns uppenbarligen inte ett dugg som pekar på att han skulle ha det minsta med det hela att göra, förutom att han råkade övernatta på ett av Östergötlands mest populära övernattnings-ställen för lastbilschaufförer… Heja…
Nu hörde jag rykten om en kopp te hos Marie så det är bäst jag hoppar i kläderna!
Vad gäller just Emil nu så är det ju för sent, det är bara att ”hoppas” att han funnit någon slags frid och att detta medfört ett steg mot det uppvaknande som samhället verkar behöva!Jag lånade bilden från Emils hemsida, hoppas det inte gjorde något! Jag såg ingen anteckning om © någonstans i alla fall.
Jag tänker inte sitta och predika om vilken fin och underbar människa Emil Forselius var, för det har jag ingen som helst aning om!! Jag kan inte med såna ”drama-queens” som spelar på andras olycka för att sätta sej själva i centrum; såna som är ”närmast anhörig” så snart någon inom samma postnummer-område går bort. Men som sagt så tar jag grisigt illa upp när folk, och främst yngre, väljer att inte leva längre. Antagligen för att jag själv varit där och med facit i hand vet vilka förhållandevis små medel som krävs för att man ska, kanske inte helt och fullt ”vilja” leva igen, men att i alla fall INTE VILJA DÖ.
Och är det inte den ena skiten så är det den andra… Är det inte en människa så är det ett älskat djur. Idag är det ett år sedan som Marie’s ”lilla” gullegris Spitz fick somna in till följd av mindre hälsosam kost. Gosenallar ska lekas med, inte ätas upp, men det förstod inte det dampiga yrvädret…!
Nu ”kände” jag honom ändå inte speciellt länge, men jag kan fasen sakna honom! Våra brottarstunder och våra kramstunder. En knähund på 45 kg. Hur jag satt och fick bita mej i läppen för att inte skratta när hans matte var skapligt förbannad på något han ställt till med under ett ADHD-anfall, och han bara stod och ”Näääe, men vaddå…?? ‘Asså, nu är det ju så att…..de’ va’nte ja’! De’ va’….jag vet inte vart han tog vägen, men JAG var det då rakt inte!!” Lilla gubben…!Och så öppnar man tidningen och läser att Anders Eklund (Engla-mördaren) är aktuell i en utredning gällande en Motala-kvinna som försvann spårlöst 2007. Karl’n råkade befinna sej med sin lastbil i Mantorp (ca 3,4 mil härifrån) i samma veva. Alltså jag vet långt ifrån alla turer, men känns det inte en aning överdrivet…?? I artikeln står att läsa följande: ”Pär-Åke Ekholm (chef för Motalapolisens kriminalenhet) understryker att det i nuläget inte finns någon indikation på att också Motalakvinnan (utöver då Engla och Pernilla) råkat ut för Anders Eklund. Hon hade bara hunnit bo i Sverige en kort tid när hon anmäldes försvunnen och det kan inte uteslutas att hon rest tillbaka till sitt hemland. Att Somalia saknar ett fungerande folkbokföringsregister försvårar utredningsarbetet, enligt Pär-Åke Ekholm”. Jag vill absolut inte förlöjliga det hela på nåt sätt, eller försvara karl-fan men finns det verkligen inget annat att lägga skattepengar på…?? Det finns uppenbarligen inte ett dugg som pekar på att han skulle ha det minsta med det hela att göra, förutom att han råkade övernatta på ett av Östergötlands mest populära övernattnings-ställen för lastbilschaufförer… Heja…
Nu hörde jag rykten om en kopp te hos Marie så det är bäst jag hoppar i kläderna!
Ja visst var han underbar min ”lilla” kille, å du som gav honom mat bakom min rygg, klart han inte ville ha torrfoder när han fick både fläskfile & biff….
SvaraRaderaKloka ord Sandra!
SvaraRadera