Kryssning och neurologen imorrn

Hemma från Åland igen. Pigg och glad! Eller glad i alla fall! Eller....förhållandevis i alla fall, lite svackigt är det allt. Men resan var trevlig! Slog på stort och åt tre-rätters. Fast det blev bara två rätter, höll ju på att rulla efter det. Skagenröra i tunnbröd till förrätt. Tunnbrödet var hårt och det skulle man bemästra med kniv och gaffel. Var helt säker på att jag skulle skjuta iväg nåt, men jag lyckades undvika det :) Norsk fjällöring med potatis, räkor och kantareller till huvudrätt. Det var inte ett dugg otäckt nånstans faktiskt! Och sen en flaska vin till det. Sen var man mätt... Mor och far var och nosade lite på dessertbordet och fick med sig en del godsaker, men näe... Jag hade inte mått bra om jag gett mig på en massa kakor och grejs efter den middagen!

Sen körde vi de vanliga rutinerna; handlade, duschade, intog puben. Denna gången kom inte trubaduren från Värmland, men dock från Öland :) Andreas Wistrand är kanske inte helt okänd för er som har i alla fall lite koll på "Fame Factory", dansband och sånt?? Riktigt duktig som trubadur också, det trodde jag faktiskt inte, ska erkännas. Dessutom fick han hjälp av "Cinderella"s kryssningsvärd - Andreas Karlsson. Smidigt när pojkarna har samma namn, varför krångla till det?? Fast det blev mer som disco i puben med folk som stojade och stuffade runt och då blir Sandra lite stirrig. Men det ska ju inte musikerna klandras för, snarare tvärtom, det är deras jobb att få fart på folk :)
Sen spelade Barbados och Colorado. Fast de slutade bra mycket tidigare än de brukar, det gillades inte :) Blev lite disco, men näe... Om jag säger att det emellanåt kändes som man var på Skansen så är det fritt för egna tolkningar sen. Jag tog en tur uppe på däck, det var ju närapå skönt ute kl 3 på natten, det går åt rätt håll! :) Sen kröp jag ner och somnade gott.

Idag åt vi räkmacka och lyssnade på dansbanden igen. En busslast från Wetternbuggarna var med på båten, men för min del blev det inget dansat. Orkade inte springa och jaga efter dem. Däremot blev jag sugen att gå kurs igen, kom på hur kul det var att dansa med folk som verkligen kan det där!

Bussresa och sen hemma.

Imorrn ska jag träffa min neurolog. Ganska nervöst, man vet aldrig vad han kan få för sig. Det är varken kul när han vill stickas eller när han säger att jag har "skev självbild" och att allt inte alls är så kaotiskt som jag tror! Nähe, varför har jag mått så vansinnigt bra för då de senaste åren.....? "Skev självbild"...? Men vi får väl se hur det går!

Sen ska Elliot förhoppningsvis bli pappa igen! Men det berättar jag mer om senare, nu gäller det bara att få grabben att sikta rätt :)