Arbetstränings-ångest

Sitter och laddar för duschen. Känns ju knepigt att man måste ladda för en dusch, men så är det. Snart är klockan 12 och då ska jag vara på nya arbetsprövningsplatsen. Får väl se hur det går. Jag hade hoppats på att vakna med en lunginflammation eller nåt idag, men det verkar mörkt med det. Okej om jag skulle till en butik, det hade varit skithemskt med allt nytt, men jag vet i alla fall hur det går till. Packa upp, prismärka, kassaarbete, hålla ordning. Vad gör man hos en hundinstruktör?? Hur förbereder man sig?? "Förbered dig på en hel del dötid"... Men heja...! Så det är vad mitt liv ska användas till?? Okej om jag tänkt bli instruktör eller i alla fall något som har med djur att göra, men det har jag ju inte. Inte tills vidare i alla fall. "Jaha Sandra, välkommen till vår butik/vår fabrik, vad har du nu för meriter??". "Ehh.... Jag har stått och frusit röven av mig och tittat på när 15 hysteriska hundägare försöker lära sina hundar att spåra... Jag har även kokat kaffe till besökare på en föreläsning om valpvård!". Jisses, SÅ muppig är jag inte... Eller visst, koka kaffe kan jag inte...
Jag hoppas verkligen att min handledare är vettig att prata med. Men samtidigt, varför ska jag vända ut och in på mig själv inför "första bästa"?? Man tycker att det ska räcka att handläggaren på arbetsförmedlingen vet om vad jag behöver och klarar av, och sen hitta en plats utifrån det! Inte ta första ställe de får tag i och sen är det min uppgift att styra upp det hela! Ta hönsgården, klockrent exempel: "Arbetsförmedlingen tyckte att detta var ett bra ställe för mig, men jag har Aspergers syndrom och behöver tydliga scheman och rutiner, jag behöver veta när jag börjar och slutar en dag, jag har ont i lederna och jag har epilepsi och bör kanske inte vara ensam med maskiner!". Blev det pinsamt eller blev det pinsamt...?? Man förstår ju att företag inte vill ta emot praktikanter etc när de uppenbarligen kan få vad som helst! Det känns ju som af skulle kunna skicka ut mjölallergiker till bagerier och folk med stans svindel till byggen, bara de blir av med folk från SITT system!

Idag är jag tjurig. Fast mest nervös. Försöker intala mig själv att det KAN ju faktiskt bli bra. Men direkt sätter nissen på andra axeln igång; "Jaha, och VAD skulle kunna bli bra då??". Nån som har nåt förslag?? VAD kan man arbetsträna med hos en hundinstruktör som ger mig en spark framåt i yrkeslivet?? "Men du är ju intresserad av hundar..!". Jaa, OCH?? Jag är intresserad av sex, ska jag bli skickad till en porrfilmsinspelning då eller???? Ytterst få kan kombinera jobb med intresse och fasen vet om det ens är så bra att göra det! Ta musiken, vilket jag ser som "drömjobb" rent spontant. Medan nästa impuls säger "Vill jag spela för att jag VILL eller för att jag MÅSTE??". Inte så svårt val då... Det enda positiva är att jag åker förbi Actic varenda dag, inga ursäkter alls för att inte hoppa in där på hemvägen och göra lite nytta.

Jag blir ytterst sällan ledsen så att det syns och märks, och inte heller nu, men inuti river det ordentligt.
Har inte kommit så mycket längre i min uppladdning inför duschen... Ikväll (när allt förhoppningsvis är ÖVER och jag fått lite klarhet i hur framtiden ser ut..!!) så är det spinning. Har varken ätit eller sovit nåt vidare senaste tiden så det slutar väl med att jag får skrapas upp från golvet. Skitsamma.