Var uppe i ottan, närmare bestämt kl 07, gav mig ut i regnet och blåsten och åkte till Bilprovningen. När jag höll på och plockade med bältena och varningstriangeln på parkeringen så kom jag på att ett av parkeringsljusen är trasigt. Faans jävla skit... Men men. Jag fick åka in i hallen och alla värden var som de skulle, sen tyckte jag besiktnings-nissen jucklade lite väl mycket med bilen, hade jag suttit i hade jag nog blivit åksjuk av allt skakande. Dämparna...?? Och parkeringsljuset då, som sagt. Sen hakade han även upp sig på att halvljusen lyste olika högt. Och näe, inte "olika starkt" utan just olika högt. Han trodde ena lampan satt snett, och jag vet inte, det KAN vara så. Även om jag misstänker att det har med att göra med en liten fadäs med en garageport inblandad, som hände för några år sen. Jag testade att backa med fyran i och det gick väl helt klart sådär. Men som sagt, det är ju några år sen nu, bilen är besiktad 5-6 gånger efter det och ingen har någonsin sagt nåt om det. Får väl kolla lite hur lampan sitter när jag ändå byter parkeringsljuset. (Nu låter det som att jag kan det där och det kan ju få försätta låta så... :) ). Och sen börjar stötdämparna bak att bli lite slitna. Än så länge var det ingen fara, men det var ändå på gång. Tycker de har klarat sig länge ändå, bilen är ju ändå född -91 :) Men två nerslag i alla fall, fast jag behövde inte ombesikta så det var ju skönt!
Åkte hem och tänkte att nu kan jag ju lika gärna vara vaken då, men kroppen ville annat. Somnade som en sten i soffan och vaknade lagom till det var dags att åka och jobba. Tog emot en pall med foder idag. 165 kg hundmat som skulle bäras upp för trappan. Som om jag inte hade "måleri-handled" så det räckte idag, så det var tur att säckarna ändå är riktigt behändiga att bära!
Jag slutade 17 och 19 hade vi föreläsning/filmvisning som jag gärna ville vara med på så jag tyckte inte det var nån större idé att åka hem. Hade ju med en bok, mp3-spelare i mobilen och virknål och garn så tiden gick ganska snabbt ändå :) Jag är ju ordentlig periodare när det gäller stickning och virkning och sånt, men jag har kommit på att om jag håller mig till att göra bebis-prylar; kläder och filtar och sånt, så gör det inget om det blir evighets-projekt :) Men fasen, ett par veckor till på Hundia så har jag snart gjort klart den här filten också...!
Filmen vi såg handlade om hundars beteende. Hur man ser att att en hund är stressad, lugn, glad, förbannad osv. Och jag vet inte, jag får lite vibbar att människan (som vanligt) försöker vara smartare än hon egentligen är. "Om en hund slickar sig om nosen samtidigt som den kliar sig så är den stressad, MEN om den kliar sig samtidigt som den viftar på svansen så är den avslappnad!". Vad sägs om att jycken kliar sig för att det råkar klia, måste man över-analysera allt??? (Nu var detta exempel påhittat, men ungefär så låter det emellanåt!). Sen tycker jag det är givet att vissa signaler som hundarna ger bara SKA man kunna läsa av, lika väl som man läser av människors signaler (hundarna är i regel mycket enklare...!), annars får man fan skylla sig själv om man blir biten!
Sen är det festligt hur många signaler som faktiskt är lika mellan människa och hund. Jag tänker nog extra på det eftersom jag själv har nerverna utanpå kroppen och hellre använder kroppsspråk än verbalt språk. Jag drar hellre upp axlarna till öronen, sjunker ihop, håller andan och försöker se upptagen ut än att rakt ut säga "Rör mig inte!!!" om någon råkar komma lite för nära. För att inte tala om alla konstigheter man har för sig när man är stressad. Visst, jag slickar mig inte ofta mellan benen när jag blir nervös, men mycket annat som en orolig hund gör känner jag fasen igen hos mig själv!
Hur som helst så var filmen absolut intressant och på engelska var den dessutom, så man fick känna sig extra smart :)
Så nu är jag mer slut i huvudet än vanligt och väldigt trött så nu är det läggdags!
Imorrn blir det förhoppningsvis en lååååång sovmorgon...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar