Sömnsvårigheter, Dag 5 - Mina syskon, arbetsträningsångest

Dag 5 har övergått till Dag 6, men vi kör Dag 5 ändå :) Jag har sömnsvårigheter så vi kan ju låtsats att det fortfarande är Dag 5 :)
"Mina syskon". Jaa, det är lill-syrran det - Sofia! Det sägs att "En bild säger mer än tusen ord" och en sådär 3000 ord blir väl ungefär lagom att läsa...? 

-89 nån gång. Jag var 5 år och Sofia 2 år.

2006, Sofia tar studenten. Jag tyckte de vanliga nallarna var så larviga så jag slog på stort :)

"Cinderella" 2007. Tänk att jag minns både dansband och trubadur... :)

Jaa, det var vi det!

Vad finns det mer att skriva...? Klockan är 4 och jag sitter och dricker päron-MER. Sömnen ville inte infinna sig. Är lite småpurken utan att direkt veta varför. Eller jag har väl mina aningar. Blir lätt så när jag varit iväg och sen kommer hem till vardagen igen. Den är inte så rolig just nu. Som sagt, besök på en eventuell arbetsprövningsplats på fredag. Och börjar jag så är man tillbaka från början igen. Lära känna nytt folk, nya rutiner, nya varor, nya lokaler. Och har man otur så blir det prao-arbete. Damma, dammsuga, hålla ordning. Klart som fasen att det ska vara rent och snyggt på arbetsplatsen, men att gå på ett ställe och "hålla ordning", det blir lätt ganska tjatigt, tro mig. Och med tanke på vart butiken ligger så vet man aldrig vilka fanskap som kan tänkas dyka in där. Det känns som jag är mer än klar i den "stan".

Sen har jag inte riktigt fått arbetsförmedlingen att förstå ännu att finns det inte minsta chans till anställning i alla fall på timmar så får jag inte ut nåt av det hela. Gå och leka gratis arbetskraft i 8 veckor, få ett A4 där det står "Sandra har varit här och varit duktig, lycka till i framtiden!" och sen börja om igen... Det ger mer problem är vad det löser. Jag är inte handikappad på så sätt att jag måste lära mig att passa tider eller mår bra av att komma ut, jag vill göra något meningsfullt! Och något som är meningsfullt för MIN skull, inte för en snål arbetsgivare. Jag blir bara mer snurrig av allt flyttande hit och dit och alla människor, alla kassasystem och alla prylar.

Jag är helt enkelt lite för frisk för att vara sjuk och lite för sjuk för att vara frisk. Funkar saker runt omkring mig så kan jag fungera som vem som helst annars men händer det nåt så tacklar jag inte det lika lätt som random människa. Jag gräver ner mig, ältar och blir paralyserad. Behöver en spark där bak för att komma vidare.

Men vi får väl se, kan ju ge stället en chans i alla fall, det KAN ju vara bra. Men bara det att ett ställe "brukar" ta emot praktikanter bådar inte gott. Luktar lite "använda folk från arbetsförmedlingen när man behöver hjälp istället för att anställa". Jag ska inte nämna specifika företag, men jag kan säga att ett hett tips börjar på "Inter" och slutar på "sport". Jag fick fasen men därifrån...!! Men som sagt, stället kan ju kanske få en chans i alla fall. Är bara så vansinnigt trött på det mesta just nu :( Vill mest bara gå och sura och göra ingenting. Fast det har jag ju gjort i några veckor nu.

Nog för jag ständigt har mina "up & downs" men nu kan det nog absolut vara åldersnoja. Garva ni men det är faktiskt skitjobbigt..!! Känna hur åren bara rinner iväg och man får inte ett skit gjort. Tycker inte det var längesen jag fyllde år senast. Och då tänkte jag "Tänk om ett år, undra vad jag gör då..!!". Och jaa, vad gör jag...? Antagligen ganska så exakt samma som jag gjorde vid samma tid förra året; arbetstränar. Och vad har det gett på ett år? Jo, vetskap om att jag inte fixar att plocka ägg och ännu ett papper där det står "Sandra har varit här och varit duktig. lycka till i framtiden!". Givande som fan...

Nu är min MER slut så det är väl dags att hoppa tillbaka till sängs. Ska ju snart upp och bada...! Vattnet är säkert inte speciellt varmt idag heller.

Positiva klubbens möte förklaras härmed avslutat.